Karantän dag 15

I dag skiner solen från klarblå himmel. Vi njuter en stund i hängmattan på fördäck. Förmodligen är detta lite av lugnet före stormen för i veckan som kommer väntas återigen regn och blåst. I övrigt flyter dagarna på i ett stilla tempo. Vi gör lite småjobb och försöker få lite motion genom att gå fram och tillbaka på kajen. Det senare är ungefär lika stimulerande som att motionssimma i en 25 metersbassäng.

I går blåste en frisk nordost i det klara vädret. Undrar om det var lika byig och hård vind borta vid Cabo de Gata där borta i fjärran som när vi passerade för två veckor sedan.

I dag skärptes karantänreglerna ytterligare genom att icke samhällsviktiga företag stängdes i 14 dagar. Allt för att försöka minska folks rörelser och bromsa den snabba smittspridningen. Vårt hörn är fortfarande lugnt med 200 rapporterade fall vilket motsvarar 25 per 100 000 invånare. (Sverige rapporterar i dag ca 35 fall per 100 000).

Gångtidsövervakning av pumpar

Låter man en pump gå för länge kommer den förr eller senare att gå sönder. Det finns flera orsaker till att pumpar gå för länge. Det kan komma luft i dem så att de aldrig kommer upp i tryck och det kan läcka så att de pumpar ut vatten i båten. Vi har också ett toasystem som bygger på vakuum och där är det inte alltid som ventilerna tätar som de ska och då kommer inte vakuumenheten ned i tryck utan pumpen fortsätter att gå.

Vi skyddar våra pumpar med ett tidrelä och vi har dessutom indikeringar som visar om en pump går respektive om skyddet har löst ut. De flesta pumpar har någon form av kontakt som styr om pumpen går eller inte, det vanligaste är tryck eller nivå. Typiska vattenpumpar har en inbyggd sådan vakt. Vi har tagit rätt på tillslagssignalen, den signal som gör att pumpen startar, och använder denna för indikering av drift i vår panel med pumpsäkringar/brytare.

Pumppanelen med en pump i drift (nr 2 från vänster)
och en pump som stoppats av skyddet (nr 4 från vänster)

För att skydda pumparna matas de via ett tillslagsfördröjt relä med växlande kontakt. Som tillslagssignal till reläet använder vi ovan nämnda indikering som kopplas in via en diod som förhindrar att ström ”bakmatar” pumpen. Om tillslaget varit till för länge så växlar reläets kontakt, matningen till pumpen bryts och kopplas i stället som ”tillsignal” så att reläet tar självhållning och indikerar också i ovan nämnda panel.

Hela systemet återställs genom att man bryter strömmen till pumpen. På liknande sätt återställs timern om pumpen stoppar. Det är ganska bra, även om det inte är något fel, för då kan man t ex inte duscha för länge…

För att få till det hela behövs ett (ganska dyrt) programerbart tidrelä, två dioder samt lite extra kablar. Pumpen måste också vara matad via en brytare för att kunna återställas. Vi använder säkringsbrytare.

Så här har vi kopplat pumpskyddet. Om man vill släcka driftindikeringen när skyddet löst ut kopplar man indikeringslampan innan dioden i stället.

Vi har ställt våra pumpar lite olika. Sjövattenpumpen som vi ofta använder för att skölja med får gå ca 3 minuter, färskvattenpumpen ungefär hälften så länge och toapumpen bara lite längre än vad det normalt tar, då det är en bälgpump som lätt tar skada om den går för länge.

Vi använder inte det här systemet för våra länspumpar. De måste få lov att gå så länge det behövs.

Karantän dag 13

Igår sken solen från klarblå himmel. Väderprognosen sa regn på eftermiddagen men den hade fel, det gjorde inget tyckte vi. Dagens tvätt (vi måste handtvätta nu) fick fladdra i vinden och solen hela eftermiddagen. Skönt med lite normalt väder. Vi kunde gå lite på kajen (en och en tyvärr) och Eva gjorde sina yogaövningar på kajen vid båten.

Att handla i dag var lika odramatiskt som förra gången. Vis av läxan handlade Håkan inte så mycket att bära hem på en gång. Även om morgonen var grå och kall har det i dag varit mer normalt väder och sol i sittbrunnen.

Strandpromenaden ligger helt öde.
På 2 km promenad till butiken möter vi inte en enda människa.

Senaste siffrorna pekar på en fortsatt långsam spridning av viruset i vårt hörn av Spanien, men resten av landet oroar. Det är beslutat att karantänen gäller tom 11 april. Det är väl heller inte otänkbart att vi får ytterligare två veckors förlängning. Vi planerar att ligga kvar i hamnen tills vidare.

Tanken är att börja segla hemåt när restriktionerna lättar. Förmodligen kommer detta att ske stegvis och vi vet inte när i skeendet det kan bli OK att gå in i hamnar igen. Förhoppningsvis kommer läget sedan under försommaren att förbättras. Vi räknar inte med en normal sommar utan snarare med att vi kan komma att segla med ett ganska högt tempo till Sverige och kanske vara hemma redan i juli. Men allt beror på hur snabbt Europa kommer att återhämta sig efter Coronaepidemin.

Skydd mot galvanisk korrosion

Första säsongen (Svensk sommarsäsong) vi seglade med Sally förbrukades alla offeranoder på en säsong. Det var till och med så illa att vi mitt i säsongen fick byta offeranod på bogpropellern. Dessutom var de galvaniska strömmarna kraftiga nog att påverka den kopparbaserade VC17 vi då använde, Både runt bogpropellern och på ett område runt utloppet från byssan, som också användes som kylning för en Isotem kyl.

Galvaniska strömmar har påverkat kopparn i bottenfärgen vid bogpropellern.
Bild från första säsongen, innan våra första åtgärder.

Vi har nu genomfört fyra åtgärder för att få bort de galvaniska strömmarna. Sist vi lyfte, för några veckor sedan (klicka här), hade vi seglat och bott på båten i 10 månader. Alla anoder var i gott skick och ingen behövde bytas. Jag tror de åtgärder vi vidtagit är generellt användbara och att rekommendera på alla båtar. Det kan bli lite tekniskt med fråga gärna i kommentarerna så ska jag försöka svara eller uppdatera texten.

VI såg stor påverkan runt utloppet från vasken i byssan.
Bild från första säsongen, innan våra första åtgärder.

Galvanisk korrosion kräver en sluten strömkrets. Den kan därför uppstå mellan olika delar/utrustning på båten om dessa är sammanbundna elektriskt t ex genom en gemensam nolla till batteriet. Detta är standard på de flesta båtar. Den kan också uppstå mellan olika båtar eller mellan båt och brygga om dessa är förbundna med gemensam jordledning.

För att bryta galvanisk kontakt med bryggan/andra båtar krävs en isolationstransformator. Vi har installerat om vår isolationstransformator och kopplat den efter de senaste rekommendationerna från SXK tekniska kommitté. Det innebär att vi inte har förbindelse mellan jord i båten och jord i kabeln från bryggan. Utöver detta har vi kompletterat med en jordplatta i vattnet. Till jordplattan har vi förbundit båtens nolla, även vid ren omformardrift. Dit jordar vi också isolationstransformator, laddare/inverter och en hel del annan utrustning.

Vi monterade vår isolationstransformator ovanför varmvattenberedaren
så att den skulle hålla sig torr.

I det sammanhanget kan det vara värt att påpeka en sak som bland annat den behörige elektriker som gjort installationen i vår båt missade, och som vi vet många båtar saknar. Om man har en omformare (inverter) som man använder när båten inte är ansluten till landström, eller landström via isolationstransformatorn, så måste man ha en jordfelsbrytare (efter omformaren) och nolla och jord till vattnet, för att ha en skyddad växelströmsinstallation i båten.

Sintrat jordplan (6*15 cm) har en yta på minst 0,5 m2 i kontakt med vatten.

Vi har installerat dubbla brytare till 12 V utrustning i kontakt med vattnet. Det innebär att vi bryter både plus- och minuspol till motor, bogpropeller och ankarspel. Vi är också väldigt noga med att bryta dessa då utrustningen inte används och speciellt då vi ligger på landström.

Vi har långt avstånd mellan 220 V växelström och 12 V likström kablar. Runt alla kablar där det går ström bildas fält. Dessa ger upphov till ström i t ex närliggande kablar, sk induktiv spänning. Vi hade t ex växelströmskablar buntade tillsammans med kablarna fram till bogpropellern. Det tror vi (utan att veta) var främsta orsaken till våra problem. För att vara på säkra sidan har i nu 220 på barbordsidan i båten och 12 v på styrbodssidan. På några ställen korsar de varandra men då gör vi det i så nära 90 graders vinkel som möjligt.

Vår sista åtgärd har varit att måla propellern (klicka här). Det gjorde vi inte i första hand för att skydda mot galvanisk ström utan för att förhindra beväxning. Vi ser ändå en förbättring efter åtgärden och det torde bero på att det nu är mindre metallisk yta i direkt kontakt med havsvattnet.

Karantän dag 11

Natten till igår var inte roligt. Strax efter det att vi lagt oss kom frisk byig vind från väst (sidvind) och båten krängde och gungade så det var svårt at sova. Senare under natten vände den till nordost och kom tillbaka med kraft. Större delen av dagen regnade det och vi hade upp till stormstyrka i de värsta vindbyarna. Vi tröstade oss med nybakade scones på eftermiddagen. Sedan blev det till att laga mat med spisen kardanupphängd och vi vaktade noga de höga vinglasen under middagen.

I dag är vädret lite bättre. Det har regnat lite till och från men det blåser inte längre speciellt mycket vilket är väldigt skönt. Nu kan man ställa ifrån sig grejer igen utan att vara orolig. Eva fixade våfflor i dag när det är våffeldagen.

I vår del av Andalusien, Almeria provinsen, har vi just nu väldigt få smittade av Corona, i dag rapporteras 115 fall. Skönt att veta då vi i övrigt får allarmerande siffror var dag om hur hårt och snabbt viruset drabbar Spanien. Flera av våra seglarvänner i Spanien pratar nu om att ta sig hem till Sverige, med flyg eller egen bil. På lördag blir vi de enda svenskarna som är kvar i hamnen. Vi har inget nytt om karantänen. Vi förutsätter att den redan har eller kommer att förlängas till och med 12 april. Vi räknar med att ligga kvar tills vidare.

Mer information

Vi har fått stor uppskattning för våra artiklar om olika seglingsvatten och de som har fått kopior på våra hamnlistor har varit väldigt tacksamma. Nu tar vi tillfället i akt att organisera informationen bättre och göra den mer tillgänglig. Vi har skapat ett nytt menyval som vi kallar ”Länder och hamnar”. Här tänker vi, område för område samla den information vi har och får framöver.

Det är kanske inte så aktuellt just nu att segla iväg inom Europa, men vi kan alla drömma oss bort. Just nu kan det kanske också finnas lite extra tid för det. Vi hoppas vi kan stå för lite inspiration i dagsläget och information inför och under kommande seglingar. Redan nu är nästan all information inlagt, det kan komma lite till framöver.

Karantän dag 9

Livet ombord på Sally kan sammanfattas med ett ord; låååångtrååååkiiiigt.

Den senaste veckan har vi haft en hel del regn och vind och det verkar som det ska fortsätta så ett tag till framöver. I morse var det ganska bra men nu regnar det igen och i morgon väntas nytt regn och hård nordostlig vind och kuling runt Cabo de Gato. Efter det ser det ut att bli några fina dagar med måttliga vindar.

Friska vindar i prognosen för i morgon.

Vi har en hel del på jobblistan att göra och blir det bara bra väder så tänkte vi ta itu med dem. Fram till dess sitter vi mest i sittbrunnen. Vi försöker låt bli att gå ut på staden och i stället äta upp den färskmat vi redan har. Ett annat skäl till detta är att vi vill få plats med all mat i kylboxen under en dag så att vi kan frosta av vårt kylskåp, framförallt dess frysfack som nu mest är fyllt med is. Då kan vi sedan handla en del frusen mat och även frysa in lite mat.

Strandpromenaden och stranden ligger helt öde

Allt talar för att restriktionerna kommer att förlängas till 12 april och dessutom stärkas med ännu hårdare restriktioner för resor. Detta förväntas ske med ett riksdagsbeslut på onsdag. Det betyder att vi blir kvar, så som vi redan tidigare förväntade oss, till åtminstone mitten av april. Praktiskt kan det sedan kanske dröja ytterligare flera veckor innan vi kan segla vidare. Men då kanske vi kan vara här med lite större frihet att röra oss. Vi har ju inte ens hunnit titta på staden ännu.

Fri tillgång på färskvatten

Medan vi ligger här i karantän tänkte vi passa på att dela med oss av lite tipps och trix vi använder ombord och även av lite erfarenheter från de vatten vi seglat i. Här kommer det första inlägget på det temat.

Vi har numera ett sätt att få obegränsad tillgång till ”bryggvatten” parallellt med vårt egentillverkade vatten. Grunden i systemet är egentligen att vi har en sjövattenpump som levererar vatten till ett sjövattensystem i båten med egen kran i byssan och anslutning till vår toalett. Toaletten går att koppla om mellan detta sjövattensystem och färskvattensystemet. Genom att sätta en trevägsventil före inloppet till sjövattenpumpen kan vi i stället låta den suga från en tank med ”bryggvatten”.

Tanken fungerar som vattentanken på en vanlig toalett. Där sitter en flottörventil (från en vanlig toatank) som fyller på vatten i tanken. I tanken har vi sedan stoppat en slang kopplad till ventilen före sjövattenpumpen. När vi ligger en längre tid vid en brygga så sätter vi tanken på badplattformen, ansluter med Gardenakopplingar till vattenkranen på bryggan och stoppar ned slangen till pumpen. Sedan är det bara att ställa om trevägsventilen före pumpen så är vi i gång.

Jättepraktiskt att kunna skölja i rinnande vatten utan att behöva tänka på att tankarna töms. Vi värmer vatten i vattenkokaren (på landström) om vi vill diska eller tvätta. Nästa steg i utvecklingens är att även koppla in vår varmvattenberedare på samma vatten men de kräver lite mer slängar och ventiler (som är ganska dyra) och lite eftertanke så att inte vattnet från bryggan blandas med vattnet från våra tankar. De går ju i slutändan i samma kranar. Detta får bli ett projekt för nästa vinter.

Vi kan spola så länge vi vill med sötvatten.

Varför kan man då inte lika gärna koppla vattnet från bryggan direkt in i båten. Problemet med denna till synes enkla lösning är säkerheten, på två sätt. Dels finns det oändlig tillgång på vatten från bryggan. Skulle det uppstå en läcka kan man lätt fylla hela båten med vatten. Men samma sak kan ju hända om något går sönder när man har en pump tänker ni. Ja, det stämmer. Därför har vi en övervakning på våra vattenpumpar som gör att de stängs av om de går för länge.

Dels har bryggvattnet oftast högre tryck än vad pumparna i båten ger. Det innebär att man kan skada installationen om man ansluter till vatten med för högt tryck. Nu finns det specialventiler som kan se till att det inte blir för högt tryck. En del båtar har sådana installationer. De fungerar bra, så länge ventilen fungerar. Men när de inte fungerar längre…

Det finns också något som kallas slangbrottsventiler, sådana sitter numera alltid på t ex diskmaskiner. De kan skydda om en slang går av. Men de skyddar inte mot ett mindre läckage och små läckage under lite längre tid (t ex under en kväll) kan vara illa nog. Därför har vi inte valt dessa som säkring i vårt system.

Karantän dag 7 och nya gamla inlägg

I dag har det regnat på förmidagen men nu skiner solen från klarblå himmel igen. Ett lågtryck och kallfront kom in från Atlanten med ganska mycket regn. På det hela taget har vi ett ganska ostadigt väder just nu med en hel del vind och lite regnbyrar. I dag var det första gången på länge som det regnat rejält. Vi har vad som skulle kunna vara svenskt sommarväder medtemperaturer är runt, eller strax under, 20 grader. Enligt prognoserna ska det bli bättre om en vecka ungefär, då man förväntar sig att ett mer soligt och stabilt väderläge kommer tillbaka.

En av våra svenska båtgrannar satte sig i bilen i morse för att köra hem. De kände sig osäkra på framtiden och tidigarelade därför sin hemresa med flera månader. Vi hoppas det går bra för dem genom Europa. Vi kommer att sakna dem. Även om vi inte kunnat umgås på vanligt sätt har det ändå varit trevligt att pratas vid några gånger om dagen när vi passerat varandras båtar. Nu är vi bara två svenska båtar kvar.

Allt tyder på att vår karantän kommer att förlängas till efter påsk. Det krävs ett riksdagsbeslut för det. Det förväntas komma i veckan och då förlänga nuvarande stränga regler till och med den 12 april. Detta för att förhindra att människor rör på sig i påskhelgen. Normalt är 30 miljoner spanjorer på resa under påsken.

Vi har beslutat oss för att stanna på båten och avvakta utvecklingen fram till efter påsk om inget drastiskt inträffar. Vi är i princip isolerade med mycket liten risk att smittas. Vi känner oss trygga i hamnen. Mat, vatten, el, internet och telefoni funkar som vanligt och vi har fått fler böcker att läsa. Så i dag har vi slappat fallen och plockat in skot, block och lite annat vi inte behöver på ett tag.

Vi har i morse lagt upp det sista inlägget om vår tid i Cartagena. Bläddra nedåt bland inläggen så hittar du det och alla de andra vi lagt upp under senaste veckan.

Karantän dag 5

I dag har vi varit och handlat. Man får bara gå en och en och vi hör talas om de som försökt åka två i bilen. Då har den ena fått 600 Euro i böter. Det sägs också att man inte får cykla. Så, för att vi skulle vara på säkra sidan gick Håkan upp till Consum, den stora livsmedelsaffären i staden.

Utanför ringlade sig en ganska lång kö. Men, eftersom man står med långa avstånd så går det ändå rimligt fort framåt. Efter ca 15 minuter kom Håkan fram till en trevlig dam som stod i dörren och såg till att max 40 personer var inne samtidigt i butiken. Av henne fick man handsprit innan man skulle ta sin kundvagn. För säkerhets skull åkte engångshandskarna på i alla fall.

Inne i butiken var det fullt med varor. Inget som normalt brukar finnas verkade saknas. Det enda som inte fanns var andningsskydd och handsprit, kanske inte så konstigt. Han hittade heller inget mjöl men såg sedan i kassakön att andra hade gjort det så vi får leta mer nästa gång. På respektfult avstånd expedierades man av både chark- och fiskavdelning. På samma sätt var det sedan ordentligt avstånd i kassakön och bara en i taget vid bandet.

Det blev en veckohandling och hela äventyret tog över två timmar. Under den mer än två kilometer långa promenaden hem med tunga kassar kändes det som om armarna blev flera entimeter längre. Nu har vi alla fall mat för ett bra tag framöver.

I denna blog skriver vi lite nu och då om båten och våra seglatser. Kontakt: sally@bikan.se +46708220250