Port Sóller

Regnet som kom på söndag natt var rött av sand från Sahara så det blev till att spola, tvätta och torka när solen var tillbaka och vädret återgick till det normala. Nu har vi snart legat tre veckor här i Sóller. Tiden går fort när man har roligt. Vi har haft trevligt sällskap av Ewa och Anders på Unisax, Kerstin och Thomas på Talmina, Ylva och Mats på Joyette och Janecke och Arve på Olivia som alla legat i viken kortare eller längre tid.

Här i området finns fina små vägar och vandringsleder bland bergen. Vi gick ut lite mjukt och tog cyklarna till Fornalutx tillsammans med Unisax. Uppe i Sóller såg vi skyltar om vandringsled och på kartan såg det ur som väg. Det var det också – en bit. Sedan blev det till att leda och bitvis bära cyklarna uppföt gamla åsnevägar. Men vackert var det med oliv- och citruslundar, blomande jakarandaträd och utsikt över bergen.

När vi närmade oss Fornalutx, ca 150 möh, så kom vägen tillbaka och vi kunde ta oss in i den fina gamla byn och få en välförtjänt öl i skuggan på torget. Byn klättrar längs sluttningen och många ”gator” är trappor. Efter en promenad upp och ned för sluttningen några gånger smakar det bra med tappas på torget. Hemfärden går som en dans, vi rullar på landsvägen som går ned till hamnen.

Nästa tur blir en längre vandring bland olivlundarna väster om Sóller. Vi går via fyren i hamninloppet. Härifrån kan vi se Sally som en liten vit prick långt till höger i bild. Sedan går vi vidare upp till ca 250 möh innan vi vänder nedåt igen. Farcinerande terrasserade odlingar med många och gamla fina olivlundar. Trevligt sällskap av Ewa och Anders och några stopp längs vägen gör att vi inte är hemma förrän till kvällen.

Ylva och Mats hakar på turen längs gamla smugglartigar österut längs kusten. Vi är således sex svenskar som gärna vill gå en rundtur. Vi ser på kartan att det går en liten väg så vi frågar en äldre man om man kan gå där trotts att grinden är stängd. Han grymtar något oförståeligt och pekar. Det tolkar vi som ett ja.

Vägen bär i serpentiner uppåt bergssluttningen. Den är bitvis rasad och på några ställen ligger det träd tvärs över men vi kämpar på. Grindarna vi passerar blir flera och kraftigare tills vi kommer upp på en liten platå. Där betar getter och en åsna och några ilskna, men lyckligtvis bundna, hundar skäller på oss så vi skyndar vidare.

 Då kommer den stora utmaningen i form av taggtråd och en kraftig hög grind. Väl över ser vi ett antal varnings- och förbusskyltar – grymtandet kanske var ett nej? Nu är vi i alla fall tillbaka i mer civilisare trakter och ganska snart nere på den väg vi gick ut på så vi fick vår rundtur – och en hel del äventyr på köpet.

 I tisdags lämnar Unisax som sista vän-båt och efter tre avskedskvällar (det är inte alltid vädret blir som man tänkt sig…) och vi är ensamma kvar. Efter en tur i land med dingen tycker vi det är ovanligt lite båtar i viken. Vet de något vi inte vet? Vi kollar ett antal olika vädersiter och kommer fram till att det kan bli frisk nordlig vind (rakt in i viken) och växande sjö under natten. Nu har vi sedan långt tidigare bokat torsdag tom måndag i hamnen då Håkan ska flyga hem några dagar.

 Kan vi gå in tidigare? Vi frågar snällt och får komma in. Vi förstår senare att det egentligen är fullbokat men vi får ligga kvar om vi stannar ombord. Det löser sig, alla kommer inte när väderutsikterna inte är så bra, och vi kan ligga kvar tills måndag. Skönt att sitta fast i en brygga som är lite mer skyddad än ankarplatsen, men även här gungar det när dyningen rullar in på natten.

 På onsdag tar vi en promenad upp från hamnen, genom apelsinlundar och över kular. Det blir en ny, lite längre väg till Sóller där vi stannar till på lokala krogen för ett glas innan vi kollar på stan lite, fikar och sedan går tillbaka en ny liten omväg med fin utsikt över dalen. Turen skulle ta en timme men med fika och lite omvägar (vi gick bara fel en gång) tog det oss tre. Turen avslutas med en god öl och lite ”patatas bravas” nere i viken innan vi går tillbaka till vår lite gungiga båt.

 I torsdags hyrde vi bil och handlade massa tunga saker. Bland annat besöktes IKEA i Palma där midsommarsill och kaviar inhandlades tillsammans med en hel del annat som vi inte viste vi behövde.

 På fredag morgon kör Eva Håkan till flyget. Han ska på barndop på lördag. På söndag kommer Håkan tillbaka och vi börjar känna oss redo att lämna men vi förhandlar först fram en dag till i hamnen för att kunna jobba med toasystemet med tillgång till el och vatten. Efter att ha handlat färskmat och kört en tvättmaskin på tisdag förmiddag går vi ut i viken och ankrar. I morgon bär det av österut.

Nästan ny toa

Efter ett kort besök hemma för Håkan var trunken fylld med reservdelar på nedresan. Viktigast var att få ordning på vår toalett som fungerat sämre och sämre de senaste månaderna. Vi har ett fantastiskt fint system som bygger på vakuum (samma som på flygplan och tåg). Men, vakuumpumpen har haft mer och med problem och eftersom den var 20 år gammal så bestämde vi oss för att köpa en helt ny enhet med tank, backventiler och pump. Inte helt gratis men nödvändigt.

I dag har vi ägnat dagen åt att byta ut gamla enheten mot nya. Vi passade också på att installera finfilter framför den nya saltvattenpumpen. Vi hade tur! Dels visar det sig helt rätt att köpa en ny enhet. Det var annan pump mm så de reservdelar vi kunde fått tag i hade inte passat till vår gamla. Men, anslutningar och fästen sitter på ungefär samma ställen så med några nya skruvhål är det bara att skruva fast och sätta på slangarna.

Så här blev det. Vakuumenheten är den vita lådan till höger. Längs till vänster sitter boosterpumpen till watermakern med sin sil. På andra sidan skottet kan man ana det stora huvudfiltret för alla saltvattenpumpar. I mitten sitter överst saltvattenpumpen till toa och byssa, hitom den spolpumpen (däck och ankare) och i samma fack som vakuumenheten sitter färskvattenpumpen. Alla dessa tre Jabsco-pumpar har finsil på inloppssidan för att skona pumpar och ventiler. De har också samma anslutningar så det finns möjlighet att växla mellan dem om en viktig pump skulle gå sönder.

Installationen gjordes för några år sedan för att göra alla pumpar åtkomliga. Det har fungerat bra. Vi har under denna resa bytt ut både saltvattenpumpen och nu vakuumenheten utan större problem och utan att behöva koppla loss annat än det vi vill jobba med. Det går också ganska enkelt att lossa kopplingar för vintern eller när vi ska göra rent silar.

Port Sóller

Nu är vi tillbaka i fina lilla Port Sóller, denna gång med båten. Vi ligger här en kulen förmiddag när regnet öser ned. Vi försöker komma ikapp med blogganden och har lagt upp två inlägg innan detta. I torsdag lämnade vi Cala Portals vid niotiden för att gå de ca 40 sjömilen hit upp. Det började med kryss i ganska svag men OK sydvästlig vind. Sedan mer och mer slack allt efter som vi rundade uddarna. Men samtidigt mindre och mindre relativ så först bytte vi till Code 0 och sedan fick det bli motor ett tag.

Väl uppe vid Tramuntana-bergen på Mallorcas nordvästkust fick vi vinden tillbaka. Vi kunde länsa med god fart med bara Code 0 längs den imponerande höga kusten några timmar innan vinden dog ut framåt eftermiddagen.

Kusten här är rik på grottor men fattig på bra hamnar. Det finns några öppna vikar och vi testade en av dem men det kändes inte tryggt som natthamn.

I stället gick vi vidare till Port Sóller där vi ankrade i bukten bland tjugotalet andra båtar. När vi legat där en stund kommer det ett par roende i sin gummibåt och frågar om det är vi som är kompisar med Tina och Bengt och det är vi ju. Det blir vin i vår sittbrunn och så får vi nya seglarvänner medan skymningen sänker sig i hamnen.

I fredags kommer Talmina med Kerstin och Thomas ombord och det blir ett trevligt återseende. Nu är vi tre svenska båtar i viken. I går tog vi spårvagnen, det finns en sådan, upp till själva staden Sóller. Tjugo minuter för 7 euro per person för att åka 2,5 km. Ganska dyrt men trevligt med de fint renoverade gamla vagnarna.

I Sóller var det lördagsmarknad och mycket folk. VI strosade omkring, smakade på lokala ostar och skinkor och Eva tittade på kläder i vart enda stånd vi passerade. Så småningom kom vi till saluhallen. En del mat men också flera små tappasställen. En trevlig flicka pratade varmt om sina pintxos (på spanska) så vi slog oss ned. Eva med bläckfisk och Håkan med tonfisk samt var sitt glas vitt vin. När hon sedan sparade in en engångstallrik på att vi tyckte vi kunde ha våra på samma (vi har ju sett all plast som flyter omkring i havet…) så bjöd hon på en tappas med inlagda sardiner som vi fick dela.

Så småningom kom det en hel del folk och allt hon förberett fick en strykande åtgång. Vi hjälpte till lite gran, bl a med att öppna vinflaskor, och så blev det ytterligare gratismat, denna gång jättegod potatissallad med skorpor. Härlig stämning med en blandning av lokala och tillresta personer. När vi sedan skulle betala gav vi några euro i dricks för all extramat. Det var nog inte så vanligt, vi överöstes av tacksamhet.

Vid tvåtiden avslutades marknaden och vi vandrade sakta ned mot hamnen. Det var skönt med ett dopp i havet efter en dag i solen. Denna kväll gästade vi Unisax, Ewa och Anders båt, innan middag på tryckkokarkyckling och sedan förberedelser inför regnet vi viste skulle komma. Man blir lite bortskämd med solsken här nere, det var nog minst två veckor sedan det regnade sist.

Cala Portals

I dag var det dags att proviantera upp båten för fortsatt segling och förhoppningsvis mycket ankring. 4 km bort fanns en jättebra Mercadona stormarknad. Cyklarna med sina stora cykelväskor var tungt lastade på hemvägen.

Nästa tur gick för att leta gasol. Håkan cyklade runt och fick olika tips om var det kunde tänkas finnas Campingaz, som vår flaska heter. Till slut hamnade han i en mycket välsorterad järnhandel och kunde få två fulla flaskor, tillräckligt för 2-3 månaders förbrukning. Spanien är lite problematiskt eftersom flera lokala gasbolag har egna flaskor. Helt identiska och man får gärna byta sin gamla flaska men de Spanska går inte att byta till Campingaz i nästa land.

Efter lunch lämnade vi hamnen och kryssade i svag vind och ganska hög sjö västerut. Vi hade tänkt gå runt hörnet till Santa Ponca men bedömde att det skulle bli en ny gungig natt där. I stället gick vi in i en lite mindre vik, Cala Portals, strax innan udden. Fågelvägen hade vi då gått ca 4 sjömil på våra flera timmar långa kryss.

En fin vik med intressanta sandstensgrottor. Mycket dagsturs båtar och till och med färja men när kvällen kom försvann de flesta och lugnet la sig.

Porto Portals

Efter en mycket gungig natt med mycket inbäring lämnade vi i lördags Santa Ponca viken och seglade runt hörnet in i Palmabukten. Där hade vi bokat plats i en av de lyxigaste hamnarna här nere, Porto Portals. Fint och välordnat med mycket restauranger längs kajerna och med ett pris därefter. Normalt skulle vi inte välja en sådan hamn men våra vänner Jesper och Katja kom ned för att bo i Palmanova en långhelg och då var detta enda hamnen inom cykelavstånd.

Vi har nu tillbringat några trevliga dagar tillsammans. I söndags tog vi en tur med deras hyrbil längs Tramuntana-bergen på Mallorcas nordvästkust. Imponerande natur och fina bergsbyar/städer. I Valldemossa var det marknad och mycket folkliv. Här finns ett kloster från 1200-talet och det var här som Frederic Chopins bodde ett vinterhalvår 1838-39. Lite senade passerar vi Deià innan vi kommer ned till Port de Sóller där det blir härlig lunch.

Efter lunch bär det av högre upp bland bergen på slingrande vägar. Vi får fin utsikt över kusten. Men efter en tunnel är vi uppe bland molnen och det blir en ganska disig färd vidare innan vi så småningom kommer ned på låglandet öster om Palma och kan köra motorvägen tillbaka till Portals.

I dag har vi haft en härlig segeltur i Palmabukten. Lagom vind, solsken och måttlig sjö. I kväll blev det så avskedsmiddag med Jesper och Katja som åker hem i morgon.

Santa Ponca, Mallorca

I onsdags gick vi i svag vind från Cabrera och norrut. Vi seglade från bojen med bara focken (inte många som gör det nu för tiden, nä full gas på motorn och gärna bogpropeller också ska det tydligen vare – varför?) och när vi kommit ut ur hamnen rullade vi ut genakern. Långsam fart i svaga vindar. Stundtals friskade det i lite och vi var några gånger över sex knop men mestadels 3-4 knop i halvvind.

Varmt blev det i solen så vi plockade av vårt sittbrunnskapell från bågarna och satte upp soltaket i stället. Med det uppe skuggas aktre delen av sittbrunnen och vi har (ganska) fri sikt och utrymme att segla.

Nu ligger vi för ankar i Santa Ponca viken strax nordväst om Palma. Här är lä för den friska ostvind som blåst sedan i går eftermiddag men med lite inbäring. Vi var i land i går förmiddags för att försöka fylla på förråden lite. Vi hittade flera mindre ”supermarcado” men de verkar ha en ohelig allians med restaurangerna för ingen av dem sålde någon lunch eller middagsmat. Bröd och pålägg (frukost) och massor med dricka i olika färger och styrka var vad som fyllde hyllorna.

Bredvid oss ligger två andra Svenska båtar, Telmina med Kerstin och Tomas ombord och Yen-ai med Kjell ombord. I går hade vi en trevlig stund i vår sittbrunn då vi fick höra många historier från dessa seglares äventyr på de sju haven. Vi räknar med att vi ligger en natt till här innan vi i morgon går närmare Palma för att träffa goda vänner som är där.

Cabrera

Det blev fem nätter på fina Espalmador innan vi strax före gryningen i går började lätta ankar för att segla de 77 sjömilen till Cabrera, ett naturreservat söder om Mallorca. Medan gryningsljuset sakta kom styrde vi ut ur hamnen och kunde sedan segla norrut i svag västlig vind längs Espalmador.

När vi rundat norra udden så blev vår kurs ostnordost och vi hoppades att vinden skulle följa prognosen och vrida mot syd. Men, så blev det inte. Plattläns i den svaga vinden gav ingen fart så det blev motorgång i stället. Fint väder men ganska tråkigt på havet. Inte en båt i sikte och inga delfiner eller annat sjöliv heller förutom några enstaka fiskmåsar. Mitt i detta såg vi ett lastfartyg komma mot oss på kollisionskurs. Märkligt hur det kan bli på ett i övrigt tomt hav. Vi slog av lite på farten så de kunde passera för om oss.

Vid tvåtiden kom det lite vind och vi plockade fram vår färgglada genaker, det största segel vi har med sina dryga hundra kvadratmeter. Med det kunde vi sedan segla nästan hela vägen till Cabrera. Inte så fort alla gången men stundtals lika fort som motorgån i vindar mellan 2 och 5 sekundmeter.

Cabrera är naturreservat och här får man inte ankra eller fiska. Det finns ett stort antal bojar i den gamla hamnbukten på nordsidan som man kan boka på nätet. Först får man söka tillstånd att segla där, sedan boka boj och i slutändan betala runt tvåhundra kronor per natt. Vi hittar en bra boj oh somnar gott efter en tidig morgon och femton timmar på havet.

 I förmiddags satte vi motorn på dingen för första gången sedan förra sommaren. Till vår stora glädje startade den på andra rycket och vi kunde åka in till den lilla hamnen. Där fann några små hus och ett informationscenter. Vi vandrar stigen upp till den gamla borgen från slutet av 1300-talet som ligger högt på en klippa med fantastisk utsikt. Efteråt en öl i baren vid kajen. Utöver baren finns inte mycket på ön. Man får ha med seg det man behöver och själv ta det som blir över därifrån.

Vi som varit ute i en vecka nu har inte så mycket kvar men vi reder oss och fixar god lunch ombord. På eftermiddagen ny tur i land, nu på andra sidan viken, för en promenad. Vi glömde kartorna ombord så vi chansar på en väg. Den leder in mor de centrala delarna av ön och så småningom uppåt. Lugnt och fridfullt i gassande sol och vacker fågelsång. Vi hade hopats på en utsiktsplats men vägen slutar i tomma intet. Bara att vända tillbaka igen. Det var nog ingen vandringsled och mycket riktigt ser si små skyltar när vi kommer ned som informerar om detta…

Espalmador

Efter fyra nätte med lite växlande och ganska friska vindar då vi legat i San Antonios hamn igen är vi nu tillbaka på Espalmador. Vi har haft en fantastisk dag i dag med svag medvind och strålande sol. Väl framme blev det en längre simtur i det kristallklara vattnet. Det är en lite märklig känsla att se alla detaljer på botten fyra meter ned. Strax efter oss kom svenska båten Saloma som vi träffade i Torrevieja, ett trevligt återseende. Nu ligger vi här en fantastisk kväll med svag vind och stilla hav medan aftonstjärnan Venus tänds på kvällshimlen ovanför våra grannars ankarlanternor.

På vägen hit passerade vi det grunda sundet söder om Isla Conejera för fjärde gången. Nu är vi inte lika försiktiga längre utan seglar på. Hoppas i dag var sista gången och att vi inom en vecka kan sätta kurs mot Mallorca.

Vi fixade och donade lite med båten medan vi låg i San Antoni men han också med en lite längre cykeltur upp (90 möh) till den fina lilla byn Sant Agusti en bit inåt landet.

Espalmador

Det fanns visserligen inga bojar i Caló de s’Oli på Formatera men väl kätting och bojstenar. Vi satt ordentligt fast i en kätting vid en sten när vi skulle gå därifrån i går. Efter en stunds körande och trixande hade vi lyckats få ankaret så långt bort från stenen att vi kunde få upp det så nära ytan att vi med båtshakens hjälp kunde trä en lina genom bygeln i framkant och på så sätt vända ankaret så att kättingen föll till botten och ankaret kunde vinschas upp.

Sedan följde en kortare segling (tre sjömil) i lugn medvind. Efter en timme gick vi in vid Espalmador. Inte så många båtar vid lunchtid så vi kunde hitta oss en plats med 4 m djup, fin sandbotten och turkost kristallklart vatten. Egentligen ligger viken öppen år sydväst (som det blåste) men den skyddas till viss del av några låga holmar.

Efter lunch blåste vi upp dingen och rodde iland för en promenad längs den låga fina sandstranden i sommarvärmen. Ön är väldigt fin och ankarplatsen ger lite Väst Indien känsla. Väl tillbaka på båten blev det dags för sommarens första bad. Vattentemperaturen hade krupit upp över 20 grader i den relativt grunda viken och det var riktigt skönt att simma omkring. Vi passade också på att borsta bort lite från vattenlinje och botten.

I dag har vi legat kvar och njutit. Ytterligare lite varmare i vattnet så nu är hela botten skrubbad. Vinden vände mot sydost viket gav oss en fin solnedgång när vi åt en sen middag i sittbrunnen.

Formentera

Vi hade hittat en klinik som kunde fixa Evas prover så dit gick hon på måndag morgon. När det var avklarat kunde vi proviantera lite och ge oss av från hamnen. Planen var inte att segla speciellt långt utan mest att komma till en ankarvik.

Lugn segling längs kusten vi kört upp läng några dagar tidigare förde oss till Cala Vedella på Ibizas västsida. Massa bojar och en del lokala båtar gjorde det omöjligt att ankra på rimligt djup, vi lånade i stället en ledig boj. Förmodligen var den privat men ingen kom och gjorde anspråk på den så vi stannade över natten. En fin vik men ganska mycket stoj och musik från hotell och barer.

Nästa morgon gick vi vidare söder ut. Efter att ha kört en stund innanför några mindre (men imponerande höga) öar kunde vi sträcka över till Formentera, den fjärde största ön här. Viken på nordsidan såg intressant ut. Hela området är naturskyddat och under högsäsong lägger man ut bojar. Några sådana fanns inte nu utan vi fick ankra. Det ska man göra över sand så att inte det känsliga sjögräset skadas. Det tog en stund att hitta en bra sandfläck men sedan tog ankaret bra och vi låg väl skyddade men långt från land i en ganska tråkig vik. Det blev ganska gungigt från all båt-och färjetrafik in till Formenteras hamn en sjömil bort. Som tur är avtar det under natten och vi kunde sova gott.

I denna blog skriver vi lite nu och då om båten och våra seglatser.