Patmos

I går kom Eva med flyg från Göteborg till Samos. Hon har en vecka ledigt från läkarbesök och behandlingar och hade tagit en flygstol till rimligt pris med Apolo ned. Redan vid elvatiden var hon i hamnen och vi kunde sticka iväg söderut någon timme senare. Det blev omväxlande segling med mycket vind nedanför sundet mellan Ikarias och Samos höga berg. Rev i både stor och genua. Med lite slack kunde vi segla ned mot Patmos med nästan åtta knop i snitt.

Några timmar söderut avtog vinden och sista biten var den så svag att vi fick ta till motorn. Vi ankrade i den fina viken Meloi strax norr om huvudorten. Där blev vi sedan liggande i dag. Fantastiskt fin och härligt väder. Vi tog dingen i land och gick en rundtur över berget till Skala, huvudorten på ön.

Patmos är känd som Greklands Jerusalem. Fram till 1700 talet tillhörde hela ön och en hel del omkringliggande öar kyrkan men då delades marken upp. I dag finns ett 40-tal kloster och kyrkor uppe på berget. Det mäktiga Johanneskloster dominerar, på håll ser det mest ut som en borg. Det hade säkert varit en fin promenad att gå dit men vi valde att ta det lugnt i dag.

Ny propeller

Före första gången i mitt segelliv har jag nu upplevt att en propeller blivit utsliten. Vi hade en Volvo foldingpropeller som suttit på båtens S-drev sedan hon sjösattes 1998. Den har funkat väldigt bra och egentligen bara krånglat en gång i Skottland när den lyckades trassla in sig i ett stort plaststycke – det kunde vi förlåta den.

Vi har under de år vi seglat noterat ett tilltagande glapp mellan nav och axel. Tillfrågad expertis har då sagt att det inte är farligt. När den väl driver skall den bli stabil, så vi har kört på och det har funkat. Det som hände oss för någon månad sedan, när vi lämnade Milos, var att vi fick kraftiga vibrationer så fort vi drog på lite. Samtidigt gav propellern inte alls samma drivkraft som tidigare. Detta var särskilt påtagligt när vi backade.

Det visar sig att de kuggar som ska styra att propellerns tre blad fäller ut sig symetriskt hade blivit så slitna att de inte längre tog som de skulle när propellerns skulle börja fälla ut sig. Detta i sin tur gjorde att bladen inte synkroniserades rätt. Vi försökte att i vattnet få dem att hoppa rätt och det lyckades kanske några gånger men på det hela taget funkade det inte. När vi lyft upp kunde vi konstatera att ett av tre blad var fullt utfällt medan de två andra låg en kugg efter.

Vi såg också att spelet mellan nav och axel var mycket större än innan. Som tur var hade S-drevets axel klarat sig utan skador vad vi kan känna, och det läcker inte in vatten i oljan. Men navet glappade en centimeter.

Efter lite efterforskningar kom vi fram till att en Flex-o-Fold propeller skulle vara ett bra alternativ för oss. Hittillsvarande erfarenhet har stärkt oss i den tron. Vi fick mycket bra och snabb service när vi tog direktkontakt via deras hemsida. Vi valde dock i slutändan att som vanligt handla av Viking i Göteborg. Priset var inte högre och då kunde vi få med lite annat i samma låda.

Den nya propellern innan sista svarta ytskiktet lagts på. Innan sjösättning fick den samma färg som drevet.

Den propeller som kom ned till varvet på Leros (2 dagar tidigare än utlovat!) passade perfekt på vårt drev. Enkel att montera, inget glapp alls och mycket mjuk och lätt foldingfunktion. Vad vi förstår är det en mycket hög kvalitet på bronsen i propellern och många använder den utan offeranod. Vi valde att måla den enligt Hempels program med Silica One. Det är samma färg som vi använder med mycket bra resultat på S-drevet och bogpropellern. Vi satte inte på offeranod efter tipps om att färgen då släpper.

På väg från varvet till Samos i dag testade jag propellerns. Den driver lite bättre än den gamla (när den var OK), framför allt på låga varv. Toppfart vid maxvarv är drygt åtta knop i lugnt väder. Mot sjö och vind vid 1 800 varv (drygt halva maxvarvet) gjorde vi ca 5 knop vilket var ungefär som innan. Jag testade även bromskraften genom att slå back vid ca sex knop, det bet ordentligt och båten stannade som den ska.

Sammanfattningsvis kan vi säga att vi fått en marginellt bättre funktion och mycket mindre vibrationer till priset av ca 25 000 kr (inklusive det extra lyftet). Förhoppningsvis ska vi nu ha en fungerande propeller i 20 år till.

Sally på land

Nu har det varit ett antal intensiva dagar med en positiv och två negativa överraskningar. Det positiva var att den nya propellern passade perfekt. Mer om denna senare när den är ordentligt provkörd.

Lite tråkigare var att vi har ett tilltagande problem med fukt i rodret. Vi har nu en hel del blåsor med vatten i. Vi misstänker att rodret inte är tätt utan fylls med vatten och att det sedan blir någon form av osmos. Ett liknande problem, men i mindre skala har vi runt tunneln till bogpropellern. Kan vi misstänka att man inte använt samma höga kvalitet på polyester på dessa ställen?

För att åtgärda problemet behöver skrovet torka ut. Vi tillämpar tills vidare strutsprincipen och gör ingenting. Men för eller senare väntar ett jobb med minst 3-4 månaders uttorkning och sedan bygga upp från grunden igen men olika epoxifärger.

Det andra problemet var ett ganska stort glapp i roderlagren, framför allt det nedersta (vi har tre). Först trodde vi att rodret behövde tas ut vilket hade inneburit ytterligare en vecka på land. Men efter snack med lite kloka gubbar på telefon och en söndagmorgon med verktyg och lite jäklar anamma, så hade jag plockat ur lagret som visade sig vara delat. Varvet tillverkade ett nytt under måndagen som jag satte i samma eftermiddag. Nu glappar det inte längre men det känns lite tight, förhoppningsvis skaver det in sig.

Blankt blev men det kostade därefter

I övrigt har mycket tid lagts på däcket. Det var hög tid att ge det en ordentlig omgång. Vi vill inte göra det för ofta eftersom det sliter lite på teaken och har inte så mycket teak kvar. Först flera dagars tvättande med en stark blandning av Klorin och Yes diskmedel i vatten. Hela däcket ”knäskuras” i detalj för att få bort smuts och mögel. Efter att detta var klart (jag gjorde det mesta i vattnet innan upptagning) kom naturligtvis ett rött regn och sprut från poleringen så det blev till att tvätta igen innan jag till slut kunde lägga på Boracol. För att skydda mot mögel och ge däcket en fin silverfärgad yta.

Jag har tagit bort gula fläckar med oxalsyra och reparerat snobbranden med ny tape. Oljan i bogpropeller och S-drev är bytt (måste göras på land). Bogpropellern har återigen slipats ned och sedan målats med epoxi och därefter SIlica One. Vad jag förstår har man lite att välja mellan pest eller kolera. Har man offeranod, vilket vi har, släpper färgen. Har man ingen offeranod så sitter färgen kvar men man riskerar korrosion. Vår rostfria avbärarlist har varit ganska rostig men nu är den betad och polerad och ser riktigt blank ut på lagom avstånd.

Efter en sista avspolning av allt varvsdam var det härligt att sjösätta vid lunchtid. Nu flyter hon som hon ska och propellerns snurrar.

Utflykt

Efter att ha legat för ankar några dagar och förberett för upptagning så lyftes Sally I torsdags morse. Det gick mycket smidigt med en hydraulisk slipvagn. Hon var fin under med mycket lite skal. Lite gröna alger spolades port med högtryckstvätten.

I dag skulle varvet hjälpa mig med att polera skrovet. Det är ett arbete som tar hårt på axlarna om det ska göras ordentligt. Nu kom det en kille med ställningar och riktiga verktyg och medan han polerade passade jag på att åka på en liten utflykt. Varvet ligger mitt i ingenstans på norra sidan av ön. Här finns inget mer än en flygplats och två varv. Butiker och annat ligget 5 – 10 km bort. Jag hade därför hyrt en bil som levererades i förmiddags.

Efter lunch i den gamla staden Platanos på den östra sidan av ön kav jag mig av uppför trapporna. En lång ”åsnetrappa” leder upp till den gamla borgen känd sedan 1000-talet.

Här, ca 170 möh, har man en fantastisk utsikt över ön.

Jag gick sedan bilvägen ned förbi fina gamla väderkvarnar på åsen.

Lakki, Leros

I går, ganska tidigt, seglade jag från Arki söderut igen. Jag ville lämna hamnen innan det började blåsa eftersom jag trodde att åtminstone en av de båtar som kom in efter mig lagt sitt ankare i kors med mitt. Det var ganska roligt att väcka upp besättningarna klockan sju, de hade nog tänkt sig att sova längre.

Allt gick bra, jag hade bara en kätting över ankaret. Båten slackade på sin kätting och jag kunde lyfta upp ankaret och sedan haka loss kättingen. Sedan var det bara att rulla ut focken och sakta glida ut ur hamnen. Det blev en fin slör söderut till Leros i lätta vindar. Vid tvåtiden kunde jag ankra i Lakki utanför detta fina art deco hus. Mussolini hade sitt sommarhus på Leros, många av öarna tillhörde Italien under mellankrigstiden, och i Lakki byggdes det för fullt i det som på den tiden var senaste arkitekturen.

En trevlig överraskning var att se Elina med Royne ombord ankrad bredvid mig. Det blev min tur att bjuda på middag och vi satt länge och pratade i sittbrunnen. I morse var jag i land och provianterade innan jag seglade upp till viken vid varvet. Det blev en mycket långsam kryss i förvånansvärt skvalpig sjö men strålande solsken. På vägen ut ur Lakki blev jag omkörd av denna lilla fiskebåt.

Nu har jag ankrat i en mycket skyddad vik med god ankarbotten. Det väntas ganska friska vindar från olika håll. Med ankaret på sju meters djup mitt i viken ligger jag skyddat och bra för alla vindar. m:.0

Sommar på Arki

I måndags kom sommaren till Sally. Inte metrologiskt kanske men vår definition på sommar är att vi byter från sittbrunnstält till soltak och det gjorde jag i går. Solen värmer rejält nu och man behöver skydda sig, även under gång och då kommer soltaket upp.

I går fick jag en fin segling de 10 sjömilen från Lipsi till Arki. I strålande solsken och mycket svaga vindar på ett smult hav tog seglingen fyra timmar. Först plattläns längs med Lipsis västsida. Med Code 0 i lovart får vi en stor segelyta på ett lätthanterligt sätt och kan göra fart i lätt vind om havet är smult. Andra halvan blev det sträckbog nordost ut till Arki.

Arki är en av de minsta öarna i området med en trång liten mysig hamn. Som vanlig här i Grekland förtöjer jag med aktern mot kajen och eget ankare i fören. Vi kan köra ankarspelet från sittbrunnen, det är en stor fördel när man ska manövrera båten ensam. Snälla blivande båtgrannar brukar också finnas som kan ta emot aktertamparna.

Vid hamnen ligger ett litet torg med ett par bra restauranger. Jag äter gott, till mycket rimliga priser, tillsammans med Carl-Johan som kommer framåt kvällen. I den grundare delen ligger lokala fiskare som sitter på kajen i solen och lagar när. Längst in har några äldre herrar en hel flottilj av modellbåter. Vi förmodar att de ska säljas till turisterna under sommaren.

Jag tillbringar några dagar på Arki. I flera dagar har jag nu försökt betala den båtskatt som införts i Grekland. Det ska man göra via en hemsida. I teorin väldigt praktiskt men sidan vill inte fungera trotts upprepade försök. Till slut sätter jag väckarklockan på halv sju en morgon och då funkar det alldeles utmärkt. Carl-Johan som är kvällsmänniska lyckas lika bra klockan två på natten samma dag. Tydligen är systemet hårt belastat under mer humana tider.

Var dag tar vi promenader på ön. Från kyrkan på kullen ovanför hamnen har man fin utsikt över öarna runt omkring. Den heliga ön Patmos i väster och Turkiets berg i öster. I norr de stora öarna Ikaria och Samos. Och söderut (nedan) alla små öar ned mot Leros.

Efter några dagar kommer Elisabeth och Per-Olov på Swona upp. Nu är vi tre Svenska båtar bland de tiotal som får plats i hamnen. Det blir flera trevliga stunder och promenader.

Per_Olov, Elisabeth och Carl_Johan

Lipsi

Vi blev kvar några dagar på Leros. I avvaktan på ny propeller har Eva har passat på att åka hem för att försöka kurera sig medan Håkan är kvar på båten. Propellern ska komma torsdag 23 och upptagning är bokad till fredag 24.

Efter Lekki seglade Håkan upp till Artemis varv på norra Leros. De arbetar mycket seriöst och har vettiga priser, hälften av var Leros Marina ville ha. Vi fick tips om alternativet av finska vänner som varit i området i flera år och när vi träffade Royne från Göteborg häromkvällen blev vi övertygade om att undersöka det närmare. Royne bjöd på middag ombord på sin båt när Håkan var där. Det blev en mycket trevlig och uppskattad kväll.


Sally längst ut i viken och Windlek till höger

I går seglade vi så vidare. Carl-Johan, som seglar L32:an Windlek, kom upp och Håkan mötte honom vid Leros norra udde. Vi seglade sedan i lätta vindar och strålande solsken till en fin ankarvik på Lipsis sydsida. Där har vi nu legat i dag. Vi tog en lång (i alla fall tidsmässigt) promenad in över ön till huvudorten. En lummig och grön ö med vackra vyer.

Leros

I dag har vi haft en riktigt fin segling från Astypálaia till Leros. Vi ligger nu i Leros Marina i Lakkiviken. Det var inte vår plan men det ska komma ett riktigt oväder med sydostlig storm och då ville vi ta det säkra före det osäkra och lägga oss i en skyddad hamn. Vi hoppas kunna segla tillbaka till Kos och öarna söder där om innan vi ger oss av norrut.

Vi noterar flera saker när vi kommer hit. Vi har nu seglat i ganska precis två år sedan vi lämnade Sverige 2/5 2017. Vår logg har passerat 20 000 sjömil. Den sattes in 2008 och när vi köpte båten 2013 så stod den på 6 500 sjömil. Vi har alltså seglat Sally 13 500 sjömil. Bara i år har vi
redan seglat 1 100 sjömil. Så här har vi seglat i Egeiska havet.

Vi har i dag beställt ny propeller som vi hoppas få om ca 14 dagar. När vi vet mer om leveransdag så ska vi boka upptagning. Det är inte helt omöjligt att det blir här på Leros.

Astypálaia

Vi lämnar Amorgos efter en gungig natt för ankar. Läns längs nordsidan österut. Vi gippar och rundar udden och seglar sedan i lä bakom riktigt höga berg som stupar brant i havet.

Det blir intressant. Vind från olika håll och i olika styrka kommer till oss från bergen. En stund seglar vi i till och med i bakvindar. Det är mycket kraft i byarna som kommer från bergen. I en by kränger vi lä reling i vattnet och får för första gången med Sally uppleva att vatten kommer upp i sittbrunnen från lä. Inga problem, förutom att en dyna blev lite blöt.

Vi kan så småningom lämna Amorgos och får en fin sträckbog i lagom vind ned till Egeiska havets fjäril. Astypálaia består av två delar med ett ganska smalt näs emellan. Vi går in genom ett smalt inlopp till innanhavet vid Vathy på den nordöstra delen. Här ligger vi sedan som i en ankdam. Vi ankrar utanför en liten by. Kanske 10 hus men massa getter som skramlandes kallas hem till mjölkning på kvällen – och tidigt på morgonen nästa dag. Helt onödigt att ställa väckarklockan.

I går seglade vi sedan i lätta vindar runt ön. Det var mindre än 5 sjömil fågelvägen till huvudorten men vi fick segla ca 20. Det blev en fin dag på havet och vi sträckte precis utanför uddarna på sydsidan. I dag har vi legat kvar och vandrat upp till den gamla borgen på kullen.

Från borgen hade vi fantastisk utsikt över ön och omgivande hav och öar.

Amorgos

I går låg vi kvar i Katapola. Vi lämnade båten för en ”kortare vandring”. Nu blev den inte så kort men väldigt fin. Vi började med att gå upp genom staden och sedan vidare på utgamla vägen, som efter ett tag moderniserats till betongväg längs den gamla sträckningen.

Vi går upp till ruinerna av Minoa med anor från 1 110 talet f Kr. Nu finns det bara några murar kvar av staden högt upp på kullen ovanför viken, men utsikten är fantastisk.

Vi går sedan vidare in över ön. Smala stigar ringlar längs bergssidorna. Vi passerar bäckar och skogsdungar i några lummiga raviner. I övrigt ganska kargt landskap om än klätt i vackra vårblommor.

Vi går i princip tvärs över ön i långsam stigning. Efter att ha vilat en stund vid det gamla klostret Agios Geórgios Valsamítis går vi vidare upp till stora vägen som går längs kammen. Här stupar berget brant i det blånande havet i sydost. Efter en kvart på landsvägen så tar vi av igen för att gå tillbaka ned till Katapola. Det blir efter ett tag en rejält brant, smal och stenig stig som bitvis är svårforcerad. Getterna vi möter har betydligt lättare att ta sig fram.

I förmiddags tog vi en promenad längs stranden på andra sidan viken. Härifrån får vi fin utsikt mot bergen vi gick över i går.

Vi ligger med vinden i sidan vid kajen så efter lunch går vi ut och lägger oss på svaj i viken. Lite sjö kommer in runt hörnet men det känns bättre än att rycka tamparna vid kajen. Vi kan också passa på att skrubba lite till på botten innan vi bjuder båtgrannarna från Paros på en öl. Kvällen med Tom och Sally från Sydafrika blir ett nytt trevligt möte.

I denna blog skriver vi lite nu och då om båten och våra seglatser.