Segling till Mahon, Menorca

Vi lämnar Marsala i gryning. När vi kommer ut ur hamnen får vi en fin NNO och seglen rullas ut. Sedan har vi fin segling med bra fart och mestadels med Code 0, fram till tretiden då vinden dör. Tråkigt men nödvändigt att köra för att komma vidare men vid midnatt kan vi rulla ut igen och segla fram till gryningen. Hela förmiddagen körde vi sedan mot en västlig vind på 3-4 m/s. Den var lite för lite för att segla i med den ganska krabba sjö som var.

Vid tvåtiden får vi lugnare hav och tillräckligt med vind från SV för att göra bra fart åt rätt håll. Efter några timmar vrider vinden sakta emot så det som började med en sträckbog blev kryss. Vinden fortsätter att vrida medan vi seglar upp mot Sardiniens sydkust. Där får vi mobilnät och kan ladda ned färska väderprognoser för den fortsatta seglingen och lägga ut en blänkare på bloggen.

Vi slår in mot Sardiniens sydkust.

Vi fiskade hela dagen och till slut lyckas vi fånga årets första fisk. En fin liten tonfisk, lagom till middag för två. Efter att ha fileat fångsten och lagt den i kylen slår vi och seglar ut från land i skymningen. Vinden vrider sakta på nord och vid midnatt kan vi återigen hålla vår kurs. Vinden står kvar under natten tvärt emot vad de färska prognoserna förutspått och vi kan sträcka med god fart mot målet.

Tonfiskfile, lagom till en person

Det märks att det börjar bli höst nu. Mörkret kommer tidigt och temperaturen sjunker under natten. Visserligen ligger den fortfarande en bit över 20 grader men för oss som är vana vid tio grader varmare känns det kallt. Och rått blir det också när man sitter i sittbrunnen under nattvakterna.

Söndagen blir en härlig, solig dag men utan vind. Vi får köra från sex på morgonen till strax efter solnedgången Vi stannar motorn vid ett tiden och tar oss ett bad mitt på havet. Otroligt klart och fint vatten och 2 800 m djupt. Vi duschar också i varmt vatten. Nu när vi kör motor längre tider har vi i princip obegränsad möjlighet att göra vatten, även det varma som värms av motorn.

Med ett spegelblankt hav ser man mer av livet. Vi har vid flera tillfällen sett fiskar jag i vattenytan. Vi gissar på tonfisk men det är svårt att se. Delfiner passerar oss flera gånger under dagen men inga vill stanna och leka framför fören. Vi steker den egenfångade tonfisken till middag och äter vid ett dukat sittbrunnsbord.

Fisk som jagar. På håll ser det ut som en stor våg på det lugna havet.

Under eftermiddagen fick vi problem med våra instrument. Det ledde till att autopiloten inte längre funkade som den ska. Vi provar med att kalibrera om den (det hjälpte sist detta hände, på Hanöbukten för fyra år sedan) men inte denna gång. Det blir till att handstyra hela vägen till Mahon. Ganska tröttande när vi seglar men OK när vi kör motor eftersom det då funkar att låsa ratten.

Vi närmar oss Mahon

På förmiddagen närmar vi oss inloppet till den djupa fjorden som Mahon ligger i. I inloppet är det gott om gamla fort och befästningsverk som i forna tider försvarat flottbasen. Då vi kört ganska mycket går vi in och tankar fullt igen innan vi förtöjer i Marina Menorca längst in i fjorden. Då har vi gått 411 sjömil på knappt tre och ett halvt dygn. Här stannar vi förmodligen tills på fredag.

Nu har vi kommit en bra bit västerut på ganska kort tid.

Vid Sardiniens sydkust

Nu har vi seglat i snart ett och ett halvt dygn. Ja, seglat och seglat, det har nog varit nästan lika mycket motorgång som segling men det viste vi ju. Det började bra med slack i seglen och god gång fram till em fikat. Sedan motorgång till midnatt då vi kunde rulla ut igen och segla till soluppgången. Hela förmiddagen har vi sedan kört mot en västlig vind på 3-4 m/s. Den var precis så där under gränsen till vad vi kan segla i med den ganska krabba sjö som var.

Men sedan tvåtiden har vi lugnare hav och tillräckligt med vind från SV som nu gått på väst så det som började med en sträckbog är nu kryss så förr eller senare får vi nog slå. Om inte vinden dör igen… Vi lyckades för en stund sedan fånga årets första fisk. En fin liten tonfisk, lagom till middag för två

Allt har gått bra hitintills och vi fortsätter direkt mot Menorca. Vi hoppas vara där måndag kväll eller senast tisdag morgon. Det ligger ett litet lågtryck ute på Biscaya som snart kommer in över Frankrike. Vi har lite olika prognoser på vart det tar vägen när det kommer till Medelhavet. Eventuellt blir det kulingvindar i mitten av nästa vecka. Då har vi kommit i hamn men det kan komma att påverka vart vi seglar på Menorca och därmed också när vi kommer fram.

Vidare västerut

I går var vi i Marsala och drack en sista kopp Italienskt kaffe. Vi har också handlat Gorgonzola och Parmaskinka. Sjökojen är förberedd i akterhytten liksom middagsmat för flera dagar och en stor hög med pannkakor. Vi är med andra ord klara för en längre segling västerut över medelhavet. Några extrastag eller stormsegel har vi inte riggat då vi väntar lätta vindar. I stället är Code 0 satt och soltaket uppe.

Vi lämnar nu i soluppgången Marsala med kurs mot Menorca, drygt 400 sjömil bort. Med vår åplanerade kurs kommer vi att passera strax söder om Sardinien och möjligen kommer vi då att dyka upp på Marine Trafic om ett drygt dygn, annars kanske ni inte ser oss förrän på måndag kväll eller under tisdagen.

Väderprognosen säger lätta vindar. Det kan innebära långsam segling eller lite snabbare motorgång. De fina dygnsdistanser vi haft de senaste seglingarna kan vi nog inte förvänta oss denna gång. Förhoppningsvis får vi i stället ett lugnt hav så vi kan äta vid dukat bord och sova gott.

Marsala, Sicilien

Nu har vi legat några dagar här och vi lär bli kvar lite till. Först för att det blåste alldeles för mycket och nu för att det blåser från fel håll och lite för mycket för att det ska vara bekvämt. Annars har vi inte så mycket emot att kryssa. Med lite tur kommer vi iväg på fredag – håll tummarna.

Vi ligger vid södra vågbrytaren i Polaris marina. Mycket trevligt bemötande, bra service och faciliteter. Rimligt pris (för att vara Italien). Nära till Marsala vinhusen men ganska långt till staden. Jättebra stormarknad ganska nära. Bränsle nära och vid kajen.

Vi njuter Marsalavin på innergården till ett av de gamla palatsen.

Marsala är ytterligare en sådan där riktigt gammal plats. Den hete på Lilibeo (Lilybaeum) på Feniciernas tid. Från början låg deras stad på en ö strax norr om nuvarande stad men på 300-talet f Kr flyttades den hit. Sedan kom Romarna och många andra efter dem. Araberna kallade staden MarsAllah (Guds dörr) och det har senare blivit Marsala. I söndags gick vi runt och tittade på gammal sten. Gamla stan här är också fin med flera ståtliga palats och kyrkor.

Det finns nästan inget kvar av Lilibeo mer än lite husgrunder och som här en gammal Romersk huvudgata.

I Marsala finns ett antal stora vinhus som gör det berömda Marsalavinet. Vi har besökt två av dem och som vanligt köpt för mycket och för dyra viner. Men de är ju så goda så man kan inte låta bli.

På studiebesök i lagret. Den stora tunnan i bakgrunden rymmer över 60 000 liter vin.

Vi har också lyckats posta ett brev. Det blev en övning i tålamod med över en timmes kö på posten (som tycks vara enda stället man kan få tag på frimärken). De anställda har uppenbarligen ingen prestationslön. De tar god tid på sig och pratar länge med sina kunder innan de långsamt släntrar i väg för att hämta eller lämna något. Att få betala 1,10 för en frankering tog minst fem minuter.

För övrigt tar vi det lugnt. Grejar lite med båten och har tankat upp diesel med några lånade 30 l dunkar så att vi nu har full tank inför fortsatt segling som ser ut att snarare få för lätta än för hårda vindar. Vad vi kan se nu, efter några tankningar, så verkar motorn dra upp till 10 % mindre bränsle med den nya propellern. Det är bra, då räcker vår lilla dieseltank lite längre om det blir bleke.

Vi har en 200 l tank tvärskepps med utsuget i mitten. Det gör att vi ogärna går under 50 l för att inte riskera att suga luft vid sjögång. Med de 150 l som finns att tillgå räknar vi med att vi kan gå mellan 350 och 400 sjömil i ekonomifart. Det betyder att vi skulle kunna köra hela vägen härifrån till Menorca vilket känns tryggt. Lite vind måste det ju vara någon gång i alla fall, tänker vi, och då räcker det med marginal.

Till Marsala på Sicilien

På torsdag förmiddag provianterar vi och lämnar sedan Valletta efter elvakaffet. Vi får en fin sträckbog upp längs Maltas NO kust och till odelad glädje seglar vi fortare än de tre 50-fortare som är vårt sällskap. Vi kryssar ut i sundet mellan Maltas nordudde och den lilla ön Comina.

Vid Cominas västra kust ligger den berömda Blå lagunen. Den är så berömd att den är fullständigt förstörd av alla båtar, inklusive flera ”diskotekbåtar” som ligger där och för oväsen till långt fram på natten. Det är inte för första gången i Medelhavet som vi träffat på en fin naturupplevelse som blivit totalt förstörda av turism.

Kryss i fin vind i sundet mellan Malta och Comina.

Vi seglar lite längre österut längs nordkusten på ön till den lite lugnare viken San Niclow där vi droppar ankaret på en fin sandfläck. Botten är väldigt varierande så det gäller att hitta rätt. Det är inga problem för det är bara sex meter djupt med kristallklart vatten och Eva har blivit en baddare på att sikta med ankaret. Här ligger vi nu med utsikt mot Gozo, den andra stora ön i ögruppen, en halv sjömil norr om oss.

Gozos sydkust med sina mäktiga sandstensklippor.

I går efter frukost går vi vidare. Det är inte mycket vind så vi kör västerut längs Gozos mäktiga sandstensklippor. När vi passerat ön kommer en svag NO och så vi rullar ut stor och Code 0 och börjar vår segling mot Siciliens västkust. Vi får fin segling i en vind som sakta vrider medsols. Vi har hört åska på avstånd och vid tvåtiden får vi en regnskur (de var länge sedan…) och under ett par timmar droppar det lite lätt nu och då. Som tur är utan åska, den gick förmodligen över Sicilien.

Efter regnet lite friskare vind och läns med spirad fock. I princip seglar vi sedan med den segelföringen fram till Marsala. Vinden varierar lite i riktning och mellan 5 och 10 m/s i styrka. Framåt kvällen tar vi rev i storen. Det är i och för sig kul att segla åtta knop men det blir lite vilt när man ska sova och vi vet ju inte riktigt hur det blir med vindstyrkan under natten. Så småningom blir det också rev i focken men då mest för att kunna hålla lite högre med den spirad.

Blå linje är vår segling sedan vi kom ut ur Korintviken i slutet av augusti. Röd är vårens segling till Grekland.

I morse vid niotiden la vi till i Marsala. Då hade vi seglat 145 sjömil med en medelfart på nästan sex knop. Det var skönt att komma in i tid för vinden har ökat under dagen och vi kan förvänta oss upp till 20 m/s när det blir som värst i natt eller i morgon. Vi funderade på att segla vidare direkt till Sardinien men när vi såg prognosen blev beslutet lätt. Nu får vi se när vädret tillåter oss att fortsätta.

Valetta, Malta

Då kontoret inte öppnade förrän vid nio kunde vi sova en stund i går morse innan vi gick upp och betalade för våra nätter här. Sedan plockar vi undan efter seglingen och sköljer av allt salt från båten.

Efter lunch tar vi bussen in till Valletta gamla stad där vi går omkring under eftermiddagen. Efter middag kommer så vännerna från Goodvibes på besök. Det blir ett kärt återseende och en mycket trevlig kväll. Trotts att vi inte sovit så mycket de sista tre dygnen känner vi oss förvånansvärt pigga.

Grand harbour på södra sidan Valletta.

I dag har det varit tvätt- och fixardag. Tre maskiner i snabb följd fyllde sedan hela båten med tvätt på tork. Vår rull-lina till förstaget hade skavt av och det sista har vi rullat med bara 2 mm dynema. Det blir ett pill att försöka komma åt att byta då rullen sitter under fördäck framför ankarspelet. Man når precis fram med vänster hand, Tyvärr har inte Seldens konstruerat för detta men med hjälp av lite liner kan man få det mothåll som behövs för att snäppa ihop trumman. Det blir en hel del pust och stön och ord som inte passar för barnbarnen, men nu är det gjort.

Vi hade ett ”plåtaktigt” ljud i aktern när sjön var som västs. Var det vätska som slog i en tank? Eller hade en tank börjat lossna? Efter lite sökande i ett annat trångt utrymme upptäckte vi att en plåt, som ska skydda vår isolationstransformator från vatten, hade lossnat och låg löst. Nu sitter den fast igen och vi får vänta till nästa gång med hög sjö för att kolla att det inte var något annat också.

Vi han precis upp på murarna innan det blev mörkt. Där nre, bland alla båtar i Msida, ligger Sally.

Klockan han bli mycket innan vi var klara så den planerade eftermiddagsturen till gamla staden blev en kvällstur med middag.

Segling till Malta

Det blev en omväxlande översegling från Grekland till Malta. Början var ganska långsamt då den utlovade NO vinden vare sig blåste så starkt som det var sagt eller från rätt håll. Efter några timmar låg vi till och med på kryssbog med sydlig vind en stund men sedan blev det som utlovat. Nordan med upp till 12 m/s gav oss fin fart söderut. I flera timmar snittade vi 8 knop. Det blev såväl blött som mer rörelser i båten än vad man önskar sig när man ska sova – men fort gick det.

Vi gör god fart med fock och revat storsegel. VI har lite olikfärgade prickar på underliket så att vi vet var de bra lägena är, vi vil ju inte att lattorna ska ligga precis i kanten på masten. Den röda säcken i fören är vår hårdvindsfock som ligger hakad på kuttertaget och färdig att sättas.

Vinden vrider sakta med och avtar framåt gryningen medan sjön består. Ut med mer segel för att hålla rimlig fart och stabilitet i rörelserna. Trotts att de första timmarna hade en medelfart på under fyra knop får vi ändå ett riktigt bra första dygn med över 150 sjömil och en snitthastighet totalt (inklusive de långsamma första) på strax under 6,5 knop. De snabbaste 24 timmarna snittar vi nästan sju knop!

Andra dagen blir lugnare. Solen skiner, lagom vind och fram på dagen har sjön lagt sig betydligt. På eftermiddagen är det inte mycket vind kvar så vi kör mellan sex och halv tio. Detta ger ett värdefullt tillskott i batterierna. När vi seglar natt i sjögång förbrukar vi 10 – 12 Ah och trotts att solcellerna fyller på under dagen så har vi efter 30 timmars seglande förbrukat 160 Ah netto. Då ska man komma ihåg att vi kokar kaffe och värmer vatten på elen utöver våra vinchar, datorer, instrument, kylskåp mm.

Fullmånen lyser hela natten och går ned strax efter gryningen.

En stund efter solnedgången får vi svag vind från NV vilket gör att vi kan sträcka söderut i makligt tempo på ett ganska lugnt hav. Fullmånen lyser och det är ljust nog att se segel och annat mitt i natten. Vi sover båda gott under våra frivakter. I gryningen dör vinden och motorn kommer åter till heders. Denna gång i fem timmar. Då är batterierna fulladdade igen och vi startar watermakern. Det brukar vara ett säkert sätt att få vind och så blir det även denna gång.

Det är inte alltid det är slitsamt att segla…

Vi får vind från ost och kan slöra mot målet. Det blåser 2-3 m/s och vi gör runt tre knop med Code 0 och storsegel. Med den farten blir den relativa vinden i seglen en bra bit för om tvärs. Båten sköter sig själv och den som har vakt behöver inte göra mycket mer än att se sig omkring nu och då. De första två dagarna såg vi inte många båtar men nu har vi kommit ned i farlederna till Messinasundet och söder om Sicilien och ser en hel del yrkessjöfart, vi har till och med behövt väja för ett fartyg.

Slör med Code 0. Hårdvindsfocken hissad på kutterstaget för att torka, kanske gör den lite nytta också.

Dagen fortsätter med lugnt hav och makligt tempo. Vi kan konstatera att vi inte kommer att komma fram innan kvällen och tänker att då kan vi lika gärna sova en natt till på havet och spara marinaavgiften. Vi fortsätter på ett lugnt hav. Vi kan spela backgammon utan problem och äta middag på porslinstallrikar medan Sally seglar sig själv på kryssbogarna.

I gryningen efter tredje natten närmar vi oss Valletta på Malta.

När skymningen sedan faller kommer en fin västvind och vi börjar göra fart. Trevligt, men inte vad vi behövde. Vi rullar in mer och mer segel och seglar sista biten för bara revad stor för att hålla nere farten. I gryningen har vi närmat oss Valletta och vid åtta (grekisk tid, 7 lokal tid) förtöjer vi i Msida marina. Då har vi seglat 350 sjömil på precis tre dygn.

Sivota

I går gick vi tillbaka till Gouvion för att träffa Second Life och kompletteringshandla lite. Bland annat behöver vi mer gas. Den senaste flaskan som vi fyllde på Limnos varade bara i fem dagar. Vi viste att den inte skulle vara full men så lite hade vi inte väntat oss. Normalt räcker en flaska minst en månad. Nu har vi den andra flaskan från Limnos inkopplad, ska bli spännande att se hur länge den räcker.

Vi fick en fin men långsam sträckbog längs Korfus vackra kust i morgonbrisen efter frukost. Sedan dog vinden så vi fick köra en stund innan den kom tillbaka och gav oss fin segling sista biten till ankarplatsen. Vi lägger ankaret på nästan samma ställe som för några dagar sedan.

Sivota hamn, marinan ligger utanför.

Under eftermiddagen har vi börjat förbereda lite för kommande nattseglingar. Det var länge sedan nu och det är en del, både som ska plockas fram och som ska läggas undan. Efter handlingstur i land blir det trevlig middag ombord med Peer som gäst.

I natt blåste det upp lite från NO vilket innebar att det gick in en del vågor i vår vik. Det blev således en ganska guppig natt. Vinden stod kvar efter frukost och vi kunde göra bra fart sydost ut. Första tanken var att gå till Paxos som ligger längre väster ut men då det ska blåsa från NO även i natt valde vi i stället att gå till den lilla marinan i Sivota på fastlandet, innanför Mavros Notos där vi låg för några dagar sedan. Vi vill gärna sova gott i natt.

En sista grekisk öl läskar gott efter promenaden i byn.

Här har vi förberett oss för havssegling. Vi har packat undan dingen, riggat kutterstag och hårdvindsfock, förberett mat och plockat fram sjökläder (sist använda i april) och lite annat smått och gott. Dagen avslutades med en sista grekisk middag på en liten taverna i byn.

I morgon bitti sätter vi kurs SV ut. Prognoserna lovar medvind i lagom, eller kanske för lite styrka. Om vi går direkt till Malta eller först till Syrakusa på Sicilien får väder och vågor avgöra. Under alla omständigheter så kommer vi att vara ca tre dygn, kanske fyra, på havet och förmodligen utom täckning för AIS. Det betyder att ni förmodligen inte kommer att se oss på Marine Trafic förrän vi närmas oss Malta eller Syrakusa.

Stefano bay

I går blev det först en morgonfika och avsked från Peer. Men när det sedan fortsatte vara bleke så blev det förmiddagsfika och nytt avsked innan vi vid tolvtiden fick lite vind så att vi kunde segla iväg. God fart på sträckbog ett tag, sedan bleke och en timmes motorgång till Stefano.

Efter frukost tog vi en promenad längs den fina kuststigen som går norrut och runt Korfus NO udde. Nu gick vi inte så långt utan vände efter några vikar. Här är vi mycket nära Albanien, sundet är en dryg sjömil brett, och man får passa sig så att inte mobiltelefonen kopplar om till dyra Albanska nät. Det var åska och regn i prognosen men det verkar stanna vid mulet väder även om vi i går kväll såg åska över de höga Albanska bergen.

Stefano är en fin liten vik. Längst in ligger ett litet samhälle med butiker och restauranger. Färskt bröd finns att få på morgonen och vi hittar också ett bordsvin vi gillar. Här ligger tyvärr ett antal båtuthyrare vilket innebär en ganska omfattande trafik under dagen med småbåtar in och ut ur viken. Vågor av helt annat format drar in när de stora färjorna och kryssningsfartygen går förbi ute i farleden men det är inte så ofta.

Sally längst till vänster i bild.

I dag fick vi vara med om något vi inte upplevt tidigare. Vårt ankare släppte i en vindby och båten börjar dragga med god fart. Vi får kasta oss på startknappen för att inte gå på båten akter om oss. Det går bra och vi kör mot vinden och tar upp ankaret. Det visar sig vara fullt med sjögräs, fisknät och annat skräp. Det är lurig botten här med ganska lös lera och mycket sjögräs. Vi hade känt i går att det var lite osäkert grepp och vi fick ankra om en gång. När vi sedan dök på ankaret såg det ganska bra ut, det verkade ligga väl nedgrävt. Men det låg på sidan på ett sett som vi inte är vana vid, det borde vi tagit som ett varningstecken. Nu har vi satt fast det ordentligt och det ligger nedgrävt djupt i leran på rätt sätt så vi kan sova gott.

Vi hade tänkt segla ut till öarna NV om Korfu men väder och vind passar inte för det. Detta får bli vår nordligaste hamn i Joniska havet. På sätt och vis avslutar det även vår segling i Grekland även om vi förmodligen går en bir söderut igen innan vi går SV ut över havet. Så här har vi seglat i Grekland i år. Röd linje är vår segling upp till nordpunkten Kavala där vi var för två månader sedan. Blå linje är seglingen därefter. Sedan Kavala har vi seglat ca 1 000 sjömil men avståndet hem har bara krympt med ca 350.

Korfu

Efter lite problem med nätet har vi nu lagt upp sex nya poster de senaste dagarna så titta nedåt på sidan om för att se alla om du inte redan gjort det.

Motorgång i bleke mot Korfu stad med den gamla fästningen på udden

När vi gick till Korfu stad var det inte mycket vind. Det lilla som fanns var med och inte tillräckligt att segla i. För första gången på sex månaders seglande gick vi hela vägen från hamn till hamn för motor, gjorde vatten och laddade batterier. I Korfu stad finns flera hamnar. Den vi siktat in oss på var fullbokad så vi fick ta Mandraki marina som ligger vid det gamla fortet.

Marinan är visserligen lite dyrare men vatten och el ingick. Trevlig personal och vi slapp betala inträde när vi senare gick upp och tittade på fortet. På eftermiddagen gick vi omkring i gamla staden. Ganska turistiskt men också en hel del bostadskvarter. Fina gamla hus men på många ställen dåligt underhållet. Gott öl brygger de i alla fall på Korfu. Det märks att vi är i en stad med mycket utlänska turister, dubbla priset mot vad vi är vana vid.

Panorama över Korfu gamla stad som förskonats från jordbävningar och har kvar många gamla byggnader från Venetiansk, Engelsk och Italiens tid.

Nästa morgon tog vi en promenad upp i den gamla fästningen. Från flaggmasten på toppen hade man fantastisk utsikt över sundet och Korfu. Tillbaka till båten kastade vi loss och seglade sedan 4 sjömil norrut. Läns för bara storen i svag vind. Vi han med både en liten regnskur och förmiddagsfika innan vi kom fram till Gouvion där vi ankrar utanför viken.

Mandraki marina sedd från fortet.

Vi hade sett fram emot att träffa vännerna på Second Life som vi hade haft mycket trevligt tillsammans med i Gaeta i vintras. Tyvärr hade Kristine blivit tvungen att åka hem till Hamburg men Peer och skeppshunden Nuchi kom körandes i dingen när vi lagt ankar. Det blev ett kärt återseende, flera fika och en trevlig middag tillsammans.

Vi ligger en sjömil ut från bryggan så det var tacksamt att få hjälp med att åka in för att handla med en dinge som är betydligt snabbare än vår.

I denna blog skriver vi lite nu och då om båten och våra seglatser.