Kategoriarkiv: Seglingsberättelse

Winter

The winter is here and it seems to be staying for a while. Temperatures are between -2 and -10 deg C, not quite what we are used to. Tonight we had another 10 cm of snow. There is no sailing on the bay as it lays frozen but, quite a lot of skaters and fishing on a suny weekend.

Sally has now been completely covered allowing us to dry out the areas on the bottom in need of repairs. We have two areas where there has been some osmosis; the ruder and around the bow thruster. In the first case, we suspect that there is some water leaking in, in the second probably because the installation was laminated with the wrong kind of resin.

Happy New Year

Let’s all hope for a good year 2021. But first, let us tell you a little bit about our year 2020. It started off with a very nice “winter” in Cartagena with beautiful weather. We had walks and excursions in the area with friends and a trip to Madrid before skiing in Italy in February.

Lovely walk to a hill just north of Cartagena.

The nasty bug started to make itself known as we were getting Sally ready for our sailing season. The plan was to start sailing in early March and to make it home to Sweden by middle of September. We were looking forward to Madeira and possibly the Azores as well as visiting London and some of our old favourites along the way home.

Waiting in line for food.

And, we took off as planned and sailed for two days before lock down in Spain made us spend six weeks instead of 2 days in Aguadulce. Six long weeks when we had to stay on the boat, we were only allowed to leave the boat one at a time to buy food or medicine. Thankfully, we had stocked up with red wine before we left Cartagena.

It took quite a few tripps to the stores to provision befor sailing home.

It became clear to us already after a few weeks that the best option would be to sail home. A new plan to sail more or less directly home developed. We took on provisions to last us for five weeks and as much fuel as we could carry. Leaving also required permission from Guardia Civil that the marina arranged for us.

Our planner, rather direct route home plotted. Red and blue lines is our sailing since we left Sweden.

We had two ports available for stopover when we left Aguadulce April 24th; A Coruna and Brest. Some instrument problems made us turn around at Trafalgar and go to La Linea for repairs. We left, after refuelling in Gibraltar, on April 30th heading for Muros that had confirmed while we were in La Linea.

We had strong winds the last day to Muros.

Spare parts awaited us in Muros and while we waited for a weather window, the restrictions were gradually lifted so we could hike in the mountains. We left Muros May 12th and had cold but moderate easterly winds across the Bay of Biscay. We finally, after a dozen E-mails, obtained the last permissions to sail in France and enter Cherbourg the night before our arrival May 21st.

Muros and its beautifull ria.

We had a quick “overnighter” up the channel and arrived in Vlissingen May 25th. Holland turned out to be quite welcoming so we were able to spend two near normal weeks on the Standenmast Route up to Lauwersoog. Another “overnighter” took us to the Kiel Canal and new but, slightly different corona restriction.

A sunny afternoon in the Kiel Canal.

Denmark was completely closed to us (as Portugal and Belgium had been) so we sailed directly from Kiel to Sweden bypassing with sadness some Danish favourites. We arrive in Varberg, Sweden June 15th. What a relief to be home and finally, in a country where we could move freely – and fully understand the language. We then continued north from there, stopping by friends and family, and arrived in our home port Ljungskile June 22nd.

We arrived back in our home port on a gray day and was greated by friends and familty.

We spent July preparing for a life ashore. We did some renovation work on our house but decided to leave most of it to the professionals. We tried to sort out everything that was in storage but, could not move much back to the house before renovation was finished. We also spent a lot of time with friends and family.

Mored up to the rock on the west coast of Sweden.

We went sailing when the painters started work in early August and had a lovely time on the Swedish west coast for a little more than two weeks. We sailed very leisurely short distances between friends and favourite places. So nice to be back in protected waters with an abundance of anchorages – and the sun was shining!

Sailing in protected waters.

We were home again just in time to take a last farewell of Hakans father who passed away at the age of 94.

The house awaited us with shining new paint and nice wallpapers and so started many days of carrying furniture and boxes to unpack. Then, we had to clear out the rest of our storage to temporary spaces while a water leak was repaired. We spent the better part of a month carrying, unpacking, sorting, repacking and carrying again.

There was finally time, in mid-September, for a last sail. Eva had by then started part time work so for this shorter trip Hakan sailed singlehanded part of the way. We had a lovely week-end together with “indian summer” weather.

The storage had been repaired when Hakan came back so, a new session with sorting and carrying and then emptying the boat started. We lifted Sally the first week-end in October and she was empty, cleaned, covered and ready for the winter a week after that.

Hakans right shoulder has been giving him problems since last summer. This accelerated during the sail in August so he finally gave in and visited the hospital. An operation was necessary to sort it out and was arranged for 15th October. This should allow for the expected six month recovery period to be over just in time for getting Sally ready for the next season.

Having the arm in a lock for six weeks and after that, so far, with restriction on use, gave the term “single handed” a new meaning. Recovery and physiotherapy are progressing normally. But, it has been a really boring time with increasingly strict Corona restrictions, grey, wet and generally miserable weather and not being able to do much with one arm only. Now thing are looking a bit better with the start of vaccination and Hakan have been able to use his arm in a more normal way lately- although very carefully.

We had a lovely Christmas with three of our four children visiting with their children. Eight adults and six grandchildren might have stretched the recommended maximum for private gatherings but, so far no problems.

We are now looking forward to 2021. Hopefully, vaccine combined with springtime will eventually allow more freedom of movement including sailing in foreign waters. We are planning to sail in the Baltic next summer and hope to be able to visit with our sailing fiends along its coasts. More on our planes as they shape up in the spring.

We wish you all a Happy and Prosperous New Year

Eva & Hakan

Merry Christmas

This year has been a very different year with and the world is not what we are used to any more. We are well and at home in Sweden in our little house by the sea.

Sally is now on the hard across the bay from us, resting after our 12 000 nm Mediterranean adventure.

Sally, as seen from our balcony, refecting her mast in the still water of the bay.

We will try and summarise the year shortly. Look for the next post. The plan is to write in English from now on. Why not register for updates, form at bottom of this page.

We wish you all a Merry Christmas

Eva & Hakan

Uppdaterade hamnlistor

Vi börjar nu komma i ordning här hemma. Vår lägenhet är renoverad och vi har flyttat in. Även om mycket annat nu pockar på så hoppas vi att det ska bli lite tid att se tillbaka på vår fantastiska segling.

I dag har vi redigerat inledning och lagt upp all vår senaste information under menyvalet ”Länder och Hamnar”. Framför allt Holland har kompletterats efter vår segling där på försommaren.

Sally i Ljungskile

Efter tre år och två månader är vi hemma igen. Vi har besökt 12 länder och seglat ca 12 000 sjömil. Den 20 april 2017 lämnade vi servicebryggan vid segelklubben i regn och ruskväder (klicka här), i går var vi tillbaka igen.

En fantastisk resa som tagit oss till m platser som vi inte ens viste fanns innan vi gav oss i väg. Vi har också fått många nya vänner och bekanta. Vi vet att många följt vår hemsegling. Det har varit roligt och uppmuntrande att läsa alla kommentarer i mejl, sociala medier och på bloggen.

Vi flaggade med gästflaggor från de länder och regioner vi besökt.

I går seglade vi in i viken vid fyratiden i ett lätt regn. Vi möttes vid segelklubbens brygga av familj och vänner som tog emot med champagne, blommor och presenter.

Nu ska vi fixa till vårt bostadsrättshus som varit uthyrt och behöver lite renovering. Sedan kommer flytten från ett liv på båt till ett liv i land. Det är också mycket annat som behöver ordnas efter tre år. Och mycket släkt och vänner att träffa. Vi låter semesterseglarna få juli i Bohuslän och planerar själva att segla i augusti igen.

På söndag kl 16 är vi hemma

I dag har vi passerat Nidingen och sedan alla de välkända landmärkena utandför Onsalahalvön och in mot Långedrag. Underbart att segla i riktig skärgård, det har vi längtat efter. Nu slår vi av på tempot och tar det lugnt några dagar över Midsommar.

Söndag 21/6 seglar vi in till segelklubben i Ljungskile. Vi räknar med att vara där vid fyratiden. Anders och Anders ordnar någon form av mottagande. Alla (friska) som har tid och lust är välkomna, det skulle vara jätteroligt om många ville komma. Vi kommer att ligga där under eftermiddagen och kvällen, kom när ni kan. Vi har vin och öl från sydligare länder och A&A fixar fika.

Tillbaka i Sverige

Så var vi tillbaka på Svenskt vatten efter drygt tre år. Ödet ville att vår fösta hamn skulle bli Varberg som också var vår sista hamn 2 maj 2017 (klicka här).

Vi lämnade Kielbukten i går morse vid åttatiden. Efter lite manövrerande för Kielfärjor och andra stora båtar kan vi sträcka med lite slack i seglen och ett rev i storseglet upp mot Lilla bält. Vi får rulla revet ut och in några gånger för att hålla fart. Vinden vrider sakta med och när vi närmar oss de smalare delarna av bältet så har vi slör med farter upp till 9,5 knop. Medelfarten de första åtta timmarna blev 7,6 knop.

Det känns lite konstigt att bara segla förbi våra fina favoriter Aerö och Kappeln med flera. Det får bli ett annat år…

Efter Lilla Bält avtog vinde och frånmidnatt blev det motorgång. Lugn natt på ett lugnt hav. Aldrig helt mörkt i klart väder så här nära Midsommar. Det blev mycket motorgång. När vi såg svenska kusten vid lunchtid anade vi ICA:s utbud och då bestämde vi oss för att ta den sista sillburken till lunch på ett vindstilla hav med Medelhavsvärme.

Vid tvåtiden kan vi till slut segla igen. Då kommer en svag sydvästvind (sjöbris 15 sjömil ut?) och vi rullar ut Code 0. Vinden vrider sedan sakta till nordväst och tilltar. Efter en timme har vi fin segling och bra fart. Vi är framme vid fem efter 215 sjömil. Bra medelfart (6,5 knop) även denna gång.

När vi lagt till smäller korken från cavaflaskan och vi skålar för att allt gått bra de 2 400 sjömilen från Spanien. Skönt att få trampa svensk mark, och förstå vad folk säger i butikerna när vi senare går på staden för att handla (kaviar och ost t ex) men vi förfäras lite över matpriserna.

Kielkanalen

Lika skönt som det var att komma ut på havet var det i går att köra på en vindstilla kanal några timmar. Vi låg och vilade i Brunsbüttel en dag efter den jobbiga natten upp för Elbe. I går blev det sedan en fyratimmarsetapp till ett för oss nytt övernattningsställe.

Ola på Sola tog det här fina filmklippet på oss när vi gick kanalen österut.

Inlopper till Gieselau kanalen ligger ca 20 nm från Brunsbüttel. Här kom vi från andra sidan slussen 2015 (klicka här) men då var vi så inställda på att gå vidare mot Kiel så vi såg oss nog inte riktigt omkring. Innan slussen, bara några hundra meter från stora Kielkanalen, ligger fina bryggor på var sida i lummig grönska. Ingen service men heller ingen avgift. Det blev en fin sommareftermiddag i sällskap med ensamseglaren Ola.

Fin sommareftermiddag en bit bort från Kielkanalen.

I dag har vi kört vidare på kanalen. Det regnade lite på morgonen så vi väntade till det blev uppehåll vid tiotiden. Men säg den glädje som varar. Vid två kom ett ordentligt regnväder med mycket vatten och en del åska. Då var det bara att krypa in under sprayhooden och köra vidare. Tyvärr höll regnet i sig fram till slussarna men det gick bra och vi hade riktig tur med slussen. Den stod öppen så vi kunde köra rakt in med full fart och när vi var inne stängde den.

När vi gick ut i Kielbukten från slussen vid fyratiden så upphörde regnet. Då var vi tillbaka i Östersjön (klicka här) efter drygt tre års äventyr. Nu ser världen annorlunda ut. Då, i maj 2017, hade vi haft en fin segling från Varberg med besök i flera trevliga Danska och Tyska hamnar. Nu är vi inte välkomna i land men som tur är får vi segla genom Danmark.

Nu ligger vi i Laboe och det regnar igen. Tråkigt för vi hade gärna förberett rigg och segel i kväll. Vi planerar nu för två dygns segling till Svenska kusten. Var vi hamnar vet vi inte, det hänger lite på vindarna på måndag och tisdag. Vi siktar på att Sally oavsett ska vara i sin hemmahamn, och vi hemma, i Ljungskile på söndag den 21 juni. Innan dess vill vi ”landa” längs kusten några dagar.

Brunsbüttel

I går lämnade vi Holland för denna gång. Vi gick ut i Nordsjön med kurs på inloppet till Kielkanalen. Vi hade räknat med att komma fram i dag på eftermiddagen då prognoserna pekade på kryss större delen av vägen. Men vi hade tur och kunde sträcka med lite slack i seglen efter bara 8 timmar och sju slag när vinden vred och blev mer nordlig än förväntat.

Vi kom fram till inloppet till Elbe (bojen på sjökortet) vid midnatt, precis då det blev medström i. I halvvind och medström gjorde vi sedan över tio knop över grund. Lite skrämmande i mörker och duggregn i en smal farled med mycket trafik. Vi revade och tog det lite lugnt. Halv sex i morse kunde vi slussa in i Kielkanalen.

Nu ligger precis innanför slussen i Brunsbüttel. Det blev inte mycket sömn i natt då vi behövde hjälpas åt långa stunder med att hålla reda på båtar och blinkande bojar. Skönt att sova några timmar på morgonen. Tyvärr ser inte prognoserna så lovande ut med mycket ost och nordostvindar så det kan ta ett tag innan vi är hemma. Även om det känns nära nu så återstår trotts allt ca 350 sjömil.