Bouffalo, Evia

Natten till i går kom vi så till slut igenom bron i Chalkida. Strax efter två på natten öppnades den och vid tretiden hade vi ankrat på södra sidan och kunde till slut gå och lägga oss.

Norr om oss har vi tjock brandrök från den stora skogsbranden när vi har passerat den nya bron till Evia.

Inte långt därefter vaknar vi av att det luktar brandrök. En stor skogsbrand har blossat upp på centrala Evia några mil norr om oss. Vi klarar oss ganska bra men på förmiddagen faller en del sot på båten. Efter några korta ärenden på stan kan vi ge oss av söderut och bort från brandröken.

Frisk nordostlig vind ger bra fart med revat storsegel och fock. När vi kommer ut på lite öppnare vatten och kan skära upp lite får vi ge upp kampen mot den stora franska aluminiumbåt som jagat oss under en timme. När vi sedan kommer in under de höga bergen dör vinden och börjar variera i riktning. Ömsom motor, ömsom kryss tills den stabiliserar sig kring ost och senare nordost.

När vi närmar oss vår hamn blåser det upp till kuling i byarna och vi gör god fart på sträckbogen för bara revat storsegel. Sedan kör vi rakt mot vinden in i vår ankarvik. Det märks när det blåser friskt emot att det är mer driv i den nya propellern än vad det någonsin var i den gamla.

Fikonen är mogna nu och vi kan plocka från träden vi går förbi.

I dag har vi legat still här i den fina och skyddade lilla viken vid Bouffalo (Voufalo). Vi har fått hjälp av en av tavernorna att köra några tvättmaskiner vittvätt som sedan fladdrat friskt i vindbyarna som kommer ned från bergen – men de torkar fort. När vi nu kommer tillbaka efter en god middag i land har vindeln falnat och temperaturen sjunkit. Vi har 24 grader ute och 27 i båten. Så svalt har det inte varit på flera veckor.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.