Amorgos

I går låg vi kvar i Katapola. Vi lämnade båten för en ”kortare vandring”. Nu blev den inte så kort men väldigt fin. Vi började med att gå upp genom staden och sedan vidare på utgamla vägen, som efter ett tag moderniserats till betongväg längs den gamla sträckningen.

Vi går upp till ruinerna av Minoa med anor från 1 110 talet f Kr. Nu finns det bara några murar kvar av staden högt upp på kullen ovanför viken, men utsikten är fantastisk.

Vi går sedan vidare in över ön. Smala stigar ringlar längs bergssidorna. Vi passerar bäckar och skogsdungar i några lummiga raviner. I övrigt ganska kargt landskap om än klätt i vackra vårblommor.

Vi går i princip tvärs över ön i långsam stigning. Efter att ha vilat en stund vid det gamla klostret Agios Geórgios Valsamítis går vi vidare upp till stora vägen som går längs kammen. Här stupar berget brant i det blånande havet i sydost. Efter en kvart på landsvägen så tar vi av igen för att gå tillbaka ned till Katapola. Det blir efter ett tag en rejält brant, smal och stenig stig som bitvis är svårforcerad. Getterna vi möter har betydligt lättare att ta sig fram.

I förmiddags tog vi en promenad längs stranden på andra sidan viken. Härifrån får vi fin utsikt mot bergen vi gick över i går.

Vi ligger med vinden i sidan vid kajen så efter lunch går vi ut och lägger oss på svaj i viken. Lite sjö kommer in runt hörnet men det känns bättre än att rycka tamparna vid kajen. Vi kan också passa på att skrubba lite till på botten innan vi bjuder båtgrannarna från Paros på en öl. Kvällen med Tom och Sally från Sydafrika blir ett nytt trevligt möte.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.