Kavala

Här följer en ganska lång beskrivning av vår segling från Lesbos till Kavala. Kanske kan den ge en inblick i hur det är att segla här nere. Det är också helt OK att hoppa över inlägget om man inte är så intresserad.

I går lämnade vi Mytilini efter frukost. När vi kommer ut blåser det friskt och efter ett kort slag ut från land kan vi sträcka norrut. Med ett rev i storen och bara några grader från pin kryss gör vi runt sju knop. Men vi har en knop motström så riktigt så fort går vi inte norrut. Efter en dryg timme friskar vinden ytterligare och vi får rulla in lite i genuan också. Nu har vi lite mer slack och dundrar fram genom ganska hög sjö. Kul men lite blöt segling och som grädde på moset får vi besök av delfiner i flera omgångar.

Vinden vrider sakta med och avtar efter ett tag igen. Efter tre timmar har vi seglat de 20 sjömilen till Lesbos nordostudde.  Nu kan vi falla av samtidigt som vinden långsamt dör ut. Lagom till vi fått upp och rullat ut vår Code 0 dör den nästan helt. Motorn kommer till heders och vi passar som vanligt på att göra vatten.

Vi går värdshus förbi. Skippar planerat stopp i den gamla staden Mithimna.

Nu diskuterar vi på allvar planerna för hur vi ska kunna plocka upp vår kompis som landar i Kavala på lördag. Dit är det ca 150 sjömil, förmodligen i motvind. Prognoserna är lite varierande, under eftermiddagen ska det blåsa ganska bra när vi kommer ut från Turkiets höga kust som vi nu, och i 20 sjömil framöver, har i norr. Kommer den att vara så mycket på nordost att vi kan göra bra fart över till Limnos? Ska vi fortsätta under natten i svag vind? Eller ankra och fortsätta nästa dag i friskare vind? Det finns mycket att fundera på.

Efter en halvtimme med motor, lagom till vattenproduktionen kommer igång, kommer en helt otippad ostan. Vi rullar ut igen och länsar västerut. Skönt med litiumbatterier. Vi kan fortsätta göra vatten. Att ladda ur 100 Ah bekommer inte batterierna och nästa gång vi kör motor så laddar vi upp dem igen.

Det är lite trixigt i sundet mellan Lesbos och Turkiet. Vi vill helst inte gå in på Turkiskt vatten och det innebär att vi måste segla lite söder om väst i ca 20 sjömil innan vi kan hålla nordvästlig kurs på internationellt vatten. En omväg på kanske en timme men vi bedömer det som bättre än att hamna i krångel med turkiska byråkrater.

På väg ut från sundet möts vi av en märklig kort sjö. Trotts att det bara blåser några sekundmeter bryter den. Det känns som att köra i frisk vind men vi har ingen vind. Först efter en kvart kommer den. Dags att ta rull i storen igen och skota hem. Vi chansar på att gå uppåt när vi är drygt 6 sjömil från Turkiet. Ny fin sträckbog, ca 10 grader från kryss, och vi tuggar på mot Limnos med runt 7 knop i flera timmar.

När vi närmar oss Limnos i solnedgången skralnar vinden. Med ca 5 sekundmeter kan vi sedan sträcka längs sydsidan medan mörkret lägger sig. Månen är i nedan och kommer inte upp förrän framåt morgonen så den har vi ingen hjälp av. Vid midnatt smyger vi in i en vik för några timmars sömn. Alltid lika spännande att ankra i mörker. Vi lyser på bergen runt viken och försöker bedöma avstånd. Det är inte enkelt och sjökortet i plottern är sällan så exakt som man skulle önska.

Vi sover fram till fem då vi tar upp ankaret och går vidare, kör motor i mycket svag nordanvind. Efter en dryg timme har vi en nordost som är tillräckligt stark att segla i. Med 3-4 knopp ligger vi på ett kryssben ungefär mot målet. Vinden vrider lite mer mot ost samtidigt som den avtar. Då provar vi att kryssa med Code 0. Det är intressant. Vi kan hålla ca 32 grader från vinden (relativ) med genuafocken. Med Code 0 kan vi hålla 38 i dessa lugna och stabila förhalanden. Farten ökar från 3 till 4,5 knop, inte så dåligt i vind på bara tre meter per sekund, men vi ligger inte längre upp målet.

Lugnt väder norr om Linmnos. Vi har det heliga berget Athos i söder.

Då vi ändå är på väg åt ungefär rätt håll seglar vi vidare en timme innan vinden vrider emot. Det blir motorgång igen i svag nordan i väntan på utlovad västvind. När vi kör så här i lätt vind brukar vi ligga på 1 600 varv. Det ger en lugn och tyst gång och ca 5,5 knop. Så kommer vinden i lagom styrka men från nord. Vi kryssar några slag men efter en timme har vinden skralnat igen och motorn startas.

Efter två timmar kommer det svag vind från sydväst. Code 0 rullas ut och i 15 minuter seglar vi med 3-4 knop åt rätt håll. Sedan skralnar vinden och motorn kommer till heders igen. Inte förrän vi fyra timmar senare kommer upp längs Thasos västsida kommer vind, och då tar det i rejält. Kryssbog med revad stor.

Oljeriggar i sundet mellan Thasos och Kavala.

Lite längre norrut vrider vinden och blåser mer ostlig i sundet mellan Thasos och fastlandet. Vi är tillbaka där vi började i går, frisk sträckbog i sju knop mot målet.

Kavala dolt bakom regnskuren.

Framför oss ser vi ett regnmoln och vi seglargenom det. Äntligen blir däck och segel avsköljda. Till skillnad från tidigare regn är det ett rent regn utan röd sand och ymnigt. Synd bara att vi inte tog ned Code 0 innan. Nu måste vi torka den innan vi kan stoppa den i säck men det blir ett bekymmer för kommande dagar. Vid halv åtta förtöjer vi längs pontonbryggan i Kavala. Då har vi på två dagar seglat 168 sjömil. Det mesta i ganska frisk motvind. Efter middagen somnar vi gott, natten till i dag blev ju ganska kort.