Efter en mycket gungig natt med mycket inbäring lämnade vi i lördags Santa Ponca viken och seglade runt hörnet in i Palmabukten. Där hade vi bokat plats i en av de lyxigaste hamnarna här nere, Porto Portals. Fint och välordnat med mycket restauranger längs kajerna och med ett pris därefter. Normalt skulle vi inte välja en sådan hamn men våra vänner Jesper och Katja kom ned för att bo i Palmanova en långhelg och då var detta enda hamnen inom cykelavstånd.

Vi har nu tillbringat några trevliga dagar tillsammans. I söndags tog vi en tur med deras hyrbil längs Tramuntana-bergen på Mallorcas nordvästkust. Imponerande natur och fina bergsbyar/städer. I Valldemossa var det marknad och mycket folkliv. Här finns ett kloster från 1200-talet och det var här som Frederic Chopins bodde ett vinterhalvår 1838-39. Lite senade passerar vi Deià innan vi kommer ned till Port de Sóller där det blir härlig lunch.

Efter lunch bär det av högre upp bland bergen på slingrande vägar. Vi får fin utsikt över kusten. Men efter en tunnel är vi uppe bland molnen och det blir en ganska disig färd vidare innan vi så småningom kommer ned på låglandet öster om Palma och kan köra motorvägen tillbaka till Portals.

I dag har vi haft en härlig segeltur i Palmabukten. Lagom vind, solsken och måttlig sjö. I kväll blev det så avskedsmiddag med Jesper och Katja som åker hem i morgon.

I onsdags gick vi i svag vind från Cabrera och norrut. Vi seglade från bojen med bara focken (inte många som gör det nu för tiden, nä full gas på motorn och gärna bogpropeller också ska det tydligen vare – varför?) och när vi kommit ut ur hamnen rullade vi ut genakern. Långsam fart i svaga vindar. Stundtals friskade det i lite och vi var några gånger över sex knop men mestadels 3-4 knop i halvvind.

Varmt blev det i solen så vi plockade av vårt sittbrunnskapell från bågarna och satte upp soltaket i stället. Med det uppe skuggas aktre delen av sittbrunnen och vi har (ganska) fri sikt och utrymme att segla.

Nu ligger vi för ankar i Santa Ponca viken strax nordväst om Palma. Här är lä för den friska ostvind som blåst sedan i går eftermiddag men med lite inbäring. Vi var i land i går förmiddags för att försöka fylla på förråden lite. Vi hittade flera mindre ”supermarcado” men de verkar ha en ohelig allians med restaurangerna för ingen av dem sålde någon lunch eller middagsmat. Bröd och pålägg (frukost) och massor med dricka i olika färger och styrka var vad som fyllde hyllorna.

Bredvid oss ligger två andra Svenska båtar, Telmina med Kerstin och Tomas ombord och Yen-ai med Kjell ombord. I går hade vi en trevlig stund i vår sittbrunn då vi fick höra många historier från dessa seglares äventyr på de sju haven. Vi räknar med att vi ligger en natt till här innan vi i morgon går närmare Palma för att träffa goda vänner som är där.

Det blev fem nätter på fina Espalmador innan vi strax före gryningen i går började lätta ankar för att segla de 77 sjömilen till Cabrera, ett naturreservat söder om Mallorca. Medan gryningsljuset sakta kom styrde vi ut ur hamnen och kunde sedan segla norrut i svag västlig vind längs Espalmador.

När vi rundat norra udden så blev vår kurs ostnordost och vi hoppades att vinden skulle följa prognosen och vrida mot syd. Men, så blev det inte. Plattläns i den svaga vinden gav ingen fart så det blev motorgång i stället. Fint väder men ganska tråkigt på havet. Inte en båt i sikte och inga delfiner eller annat sjöliv heller förutom några enstaka fiskmåsar. Mitt i detta såg vi ett lastfartyg komma mot oss på kollisionskurs. Märkligt hur det kan bli på ett i övrigt tomt hav. Vi slog av lite på farten så de kunde passera för om oss.

Vid tvåtiden kom det lite vind och vi plockade fram vår färgglada genaker, det största segel vi har med sina dryga hundra kvadratmeter. Med det kunde vi sedan segla nästan hela vägen till Cabrera. Inte så fort alla gången men stundtals lika fort som motorgån i vindar mellan 2 och 5 sekundmeter.

Cabrera är naturreservat och här får man inte ankra eller fiska. Det finns ett stort antal bojar i den gamla hamnbukten på nordsidan som man kan boka på nätet. Först får man söka tillstånd att segla där, sedan boka boj och i slutändan betala runt tvåhundra kronor per natt. Vi hittar en bra boj oh somnar gott efter en tidig morgon och femton timmar på havet.

 I förmiddags satte vi motorn på dingen för första gången sedan förra sommaren. Till vår stora glädje startade den på andra rycket och vi kunde åka in till den lilla hamnen. Där fann några små hus och ett informationscenter. Vi vandrar stigen upp till den gamla borgen från slutet av 1300-talet som ligger högt på en klippa med fantastisk utsikt. Efteråt en öl i baren vid kajen. Utöver baren finns inte mycket på ön. Man får ha med seg det man behöver och själv ta det som blir över därifrån.

Vi som varit ute i en vecka nu har inte så mycket kvar men vi reder oss och fixar god lunch ombord. På eftermiddagen ny tur i land, nu på andra sidan viken, för en promenad. Vi glömde kartorna ombord så vi chansar på en väg. Den leder in mor de centrala delarna av ön och så småningom uppåt. Lugnt och fridfullt i gassande sol och vacker fågelsång. Vi hade hopats på en utsiktsplats men vägen slutar i tomma intet. Bara att vända tillbaka igen. Det var nog ingen vandringsled och mycket riktigt ser si små skyltar när vi kommer ned som informerar om detta…

Efter fyra nätte med lite växlande och ganska friska vindar då vi legat i San Antonios hamn igen är vi nu tillbaka på Espalmador. Vi har haft en fantastisk dag i dag med svag medvind och strålande sol. Väl framme blev det en längre simtur i det kristallklara vattnet. Det är en lite märklig känsla att se alla detaljer på botten fyra meter ned. Strax efter oss kom svenska båten Saloma som vi träffade i Torrevieja, ett trevligt återseende. Nu ligger vi här en fantastisk kväll med svag vind och stilla hav medan aftonstjärnan Venus tänds på kvällshimlen ovanför våra grannars ankarlanternor.

På vägen hit passerade vi det grunda sundet söder om Isla Conejera för fjärde gången. Nu är vi inte lika försiktiga längre utan seglar på. Hoppas i dag var sista gången och att vi inom en vecka kan sätta kurs mot Mallorca.

Vi fixade och donade lite med båten medan vi låg i San Antoni men han också med en lite längre cykeltur upp (90 möh) till den fina lilla byn Sant Agusti en bit inåt landet.

Det fanns visserligen inga bojar i Caló de s’Oli på Formatera men väl kätting och bojstenar. Vi satt ordentligt fast i en kätting vid en sten när vi skulle gå därifrån i går. Efter en stunds körande och trixande hade vi lyckats få ankaret så långt bort från stenen att vi kunde få upp det så nära ytan att vi med båtshakens hjälp kunde trä en lina genom bygeln i framkant och på så sätt vända ankaret så att kättingen föll till botten och ankaret kunde vinschas upp.

Sedan följde en kortare segling (tre sjömil) i lugn medvind. Efter en timme gick vi in vid Espalmador. Inte så många båtar vid lunchtid så vi kunde hitta oss en plats med 4 m djup, fin sandbotten och turkost kristallklart vatten. Egentligen ligger viken öppen år sydväst (som det blåste) men den skyddas till viss del av några låga holmar.

Efter lunch blåste vi upp dingen och rodde iland för en promenad längs den låga fina sandstranden i sommarvärmen. Ön är väldigt fin och ankarplatsen ger lite Väst Indien känsla. Väl tillbaka på båten blev det dags för sommarens första bad. Vattentemperaturen hade krupit upp över 20 grader i den relativt grunda viken och det var riktigt skönt att simma omkring. Vi passade också på att borsta bort lite från vattenlinje och botten.

I dag har vi legat kvar och njutit. Ytterligare lite varmare i vattnet så nu är hela botten skrubbad. Vinden vände mot sydost viket gav oss en fin solnedgång när vi åt en sen middag i sittbrunnen.

Vi hade hittat en klinik som kunde fixa Evas prover så dit gick hon på måndag morgon. När det var avklarat kunde vi proviantera lite och ge oss av från hamnen. Planen var inte att segla speciellt långt utan mest att komma till en ankarvik.

Lugn segling längs kusten vi kört upp läng några dagar tidigare förde oss till Cala Vedella på Ibizas västsida. Massa bojar och en del lokala båtar gjorde det omöjligt att ankra på rimligt djup, vi lånade i stället en ledig boj. Förmodligen var den privat men ingen kom och gjorde anspråk på den så vi stannade över natten. En fin vik men ganska mycket stoj och musik från hotell och barer.

Nästa morgon gick vi vidare söder ut. Efter att ha kört en stund innanför några mindre (men imponerande höga) öar kunde vi sträcka över till Formentera, den fjärde största ön här. Viken på nordsidan såg intressant ut. Hela området är naturskyddat och under högsäsong lägger man ut bojar. Några sådana fanns inte nu utan vi fick ankra. Det ska man göra över sand så att inte det känsliga sjögräset skadas. Det tog en stund att hitta en bra sandfläck men sedan tog ankaret bra och vi låg väl skyddade men långt från land i en ganska tråkig vik. Det blev ganska gungigt från all båt-och färjetrafik in till Formenteras hamn en sjömil bort. Som tur är avtar det under natten och vi kunde sova gott.

När regnet upphört framåt eftermiddagen på lördag tog vi en promenad. Uppe vid den gamla befästa kyrkan var det mycket folk och vi tittade in i en fullsatt kyrka där gudstjänsten pågick. Vidare till busstationen för att kolla bussar till Ibiza stad och sedan ut till en trevlig strandpromenad österut. Mycket barer längs kanten där man kan se solen gå ned i havet.

Vi letade tapasställen men allt såg väldigt turistiskt ut. Till slut var vi tillbaka vid kyrkan där vi sett ett trevligt ställe. Men vi fick nobben, ägaren firade födelsedag men vi var välkomna på måndag kväll. Nu var det mycket folk utanför kyrkan. Sång och musik, hästar och åsnor med blomsterklädda vagnar. En del dansade också i sina fina klänningar. När tåget gasv sig iväg gick vi ned till båten och fixade egen mat utan turister.

På söndag eftermiddag tog vi bussen till Ibiza stad, eller Eivissa som det heter på katalanska. Här är allt tvåspråkigt (minst) och det blir ganska förvirrande med alla olika stavningar av namn. Gamla staden ligger fint på en kulle. Det var ganska många trappsteg upp men belöningen blev en hänförande utsikt.

Härligt att sitta på en terrass högt över hamnen och staden och släcka törsten med en karaff sangria. Mest fruktsallad och is, inte så mycket vin.

I går stod väckarklockan på sex och vi lämnade Moraira i gryningen. Svag nordvind i lä av bergen så vi motorseglar en bit till vi kommer ut i mer fri vind. Sträckbog i fin vind uppefter sista delen av fastlandskusten. När vi lämnar udden vrider vinden lite med och vi kan göra god fart, stadigt över 7 knop, i någon timme. Sedan vrider vinden emot och vi får skota hem.

Det blir en kompromiss mellan fart och höjd. Eftersom det går lite sjö försöker vi hålla minst sex knop på bekostnad av fem grader i höjd. Det blir en lång och ganska kylig sträckbog över till Ibiza dit vi kommer strax efter tre. Då är vi sex sjömil ned längs kusten och vi bestämmer oss för att köra rakt mot vinden i sjölä av ön samtidigt som vi passar på att göra lite vatten.

Vi kan spara några sjömil genom att gena söder om Isla Conejera. Det ser inte djupt ut på sjökorten men i boken anger man 2,4 m. Inte tillräckligt i lite sjögång men vi tror det ska funka. Det gick bra och vi hade hela vägen minst en meters marginal till botten. Skönt att kunna rulla ut igen och segla sista biten in. Vid sex tiden är vi förtöjda vid Port IB:s pontonbrygga. Port IB är regionalt förvaltade hamnar med rimliga priser. Vad vi förstår accepterar man båtar upp till tolv meter. Än en gång är vi tacksamma för vårt val av båtstorlek. Det är inte bara hamnavgifterna som blir dyrare över tolv meter.

Nu ligger vi här medan regnet droppar på sittbrunnstältet. Vi har under drygt sex veckor seglat nästan 700 sjömil sedan vinterhamnen i Lagos. Huvudriktningen har varit östlig och vi har gått från 9 grader väst till 1 grad östlig longitud. Vi befinner oss nu 3 300 sjömil hemifrån och rakt söder om Dieppe dit vi kom 4/6 förra sommaren.

Liksom i går kan vi sätta segel inne i hamnen när vi lämnar Alicante. I dag är vinden på sydost så vi får göra ett kortare slag söderut innan vi kan börja segla österut. Fin öppen sträckbog i god fart med max ställ, Code 0 och storsegel, längs en torr och karg kust med massa stora hotell. Längs vägen passerar vi 0-meridianen och är nu åter på östliga longituder.

Vi gör god fart och kommer till Moraira vid femtiden. Vi hade tänkt ankra i viken men när vi testar lite att driva där rullar båten 30 grader i dyningen. Det var inget svårt beslut att gå in i hamnen och vi får bita ihop och betala ännu en ganska dyr hamnavgift. Fin hamn med bra duschar. Verkar vara trevligt och lyxigt semesterområde. Vi är mest intresserade av att äta middag och sova gott innan överfarten till Ibiza.

Vi lämnar vår ankarplats i Torrevieja i gryningen då vi vill segla medan det blåser lagom från rätt håll. Det nya ankaret har funkat bra under premiärnatten. Fin segling med frukost i sittbrunnen. Lite mer vind än vi tänkt oss så Code 0 rullas ut och in några gånger allt eftersom vinden varierar i styrka.

Redan strax efter 12 är vi i Alicante där vi får en dyr plats i den stora marinan. Mycket trevlig stad och bra marina. Vi går på handlingstur och hittar det stora varuhuset El Corte Engles på Av. Maisonnave som var välsorterat med fin livsmedelsbutik. Vi gick dit i första hand för att byta våra kolsyrepatroner och det gick över förväntan. I Portugal lyckades vi inte byta mer än en i taget. Här kunde de byta tre så nu har vi bubbel till vårt vatten för flera månader framöver.

Vi ville gärna titt på Volvo Ocean Race:s huvudkvarter men det var inte öppet på eftermiddagen i går. I stället gick vi dit en sväng på förmiddagen innan vi lämnar vid 11 tiden.