I dag tog vi buss och tåg till Neapel. En tur på ca 2 timmar var väg. Smidigt och billigt, ca 60 kr/person en väg, och så hamnar man mitt i centrum utan att behöva betala dyr parkering. Neapel är en myllrande storstad med ett rikt gatuliv. Den har varit ganska skamfilad och har ett lite dåligt ryckte men mycket har gjorts för att fräscha upp centrum.

Från stationen tog en promenad nedåt hamnen och de gamla spanska kvarteren där. Butiker halvvägs ut på gatan blandades med gatustånd. En härlig kommers och mycket att titta på. Så småningom kom vi ned till gamla borgen och därifrån vidare till gallerian Umberto I från 1800-talet. Vackert utsmyckad med smidesarbeten och mycket marmor.

Nu var det lunchdags och vi hittar en liten restaurang en bit in bland gränderna i de gamla kvarteren i Quartieri Spagnoli. Härlig pasta för billiga pengar. Stärkta av denna tänkte vi ta oss upp till klostret på kullen ovanför så vi börjar gå uppåt. I början på gator och senare uppför allt brantare trappor. Inte förstod vi att vi skulle klättra mer än 200 m.ö.h. Det tog på krafterna.

Väl uppe belönades vi med en kopp kaffe och denna bedårande utsikt över Neapel med Vesuvius i fonden.

Sedan blev det att klättra ned för en annan trappa till stadens historiska hjärta, Spaccanapoli. Redan på romartiden delades staden av en genomfartsväg, ett faktum som fått ge namn åt stadsdelen. Lite ont i fötterna hade vi när vi kommit ned för alla trappstegen. Där möter vi en riktigt livlig stadsdel med full julkommers.

Efter ett gott glas vin på en bar går vi till tågstationen Mycket nöjda med en upplevelserik dag är vi tillbaka på båten vid åttatiden, trötta och hungriga.

Våra finska vänner Svante och Nina hade berättat att man kan cykla en fin tur runt Gaeta. Vi kollade på Google och hittade vägar som såg bra ut. Sedan gav vi oss av i solskenet. Först en lång tur längs stranden på västsidan som slutade i en lång nedförsbacke. Vi kände inte riktigt igen oss när vi kom ned och kunde konstatera att vi cyklat förbi den planerade avfarten Så det blev att cykla upp en bit innan vi fan den.

Då gick det brant uppför till vägen slutade i några hus. Vi såg inte tillstymmelse till fortsättning även om det fanns en tydlig väg på vår karta i telefonen. Bara att rulla ned igen och fortsätta uppför backen mot Gaeta och båten. Inte vad vi planerat men en fin utflykt en solig dag.

Äntligen har förkylningarna vi lidit av de senaste veckorna börjat ge sig. Så när solen tittar fram på söndagsmorgonen gör vi ett nytt försök att få se det gamla mausoleet på toppen av Orlandokullen. Vi börjar med att gå längs stranden till gamla stan där vi tar oss upp till katedralen. Därifrån går sedan en slingrade gammal väg upp för kullen. Vi räknar till 20 hårnålskurvor.

En bit upp får man fin utsikt över den gamla staden och hamnen. Vi ser några tappra seglare i den lätta brisen på bukten och i fjärran syns snöklädda bergstoppar. VI vandrar sedan vidare på stigar genom skog med gamla försvarsverk. Efter en sista trappa är vi på toppen, 171 m.ö.h. Här ligger den gamle romerske ståthållaren Lucius Munatius Plancus mausoleum. Välbevarat efter 2 000 år, man kan fortfarande se många av de 120 små fresker som pryder utsidan.

Som planerat hinner vi besöka den lilla utställningen inne i mausoleet men man får inte komma upp på taket vilket vi hade hoppats på. I stället äter vi pickniclunch i solen och tittar på taket och fyren utanför innan vi går ned mot klostret och vidare till båten.

Det är inte så många kvar i båtarna i hamnen nu när höstmörkret är här och regnvädren drar förbi med jämna mellanrum. Vi som är kvar försöker träffas åtminstone en gång i veckan för att grilla på kajen.

I veckan som gått har vi haft besök av solstrålen Isak med mamma Sara. Det har varit en härlig tid och riktigt roligt att få umgås med dotter och barnbarn. Det har blivit utflykter i och runt Gaeta och för Eva nåra dagar i Rom.

Nu när Håkan inte längre har någon att leka med och Eva får diska själv igen känns det lite tomt.

I dag skulle vi få fint besök. Evas dotter Sara och barnbarnet Isak var på väg med flyg från Göteborg och vi hade hyrt bil för att hämta dem på Roms flygplats. Strax efter det att vi hämtat ut bilen vi hyrt ör att hämta dem får vi reda på att planet var försenat. Då fick vi mer tid på oss att handla i den lite större staden Formia, några mil från Gaeta. Här fanns det mesta vi behövde – och lite vi inte viste vi behövde i ett stort köpcentrum.

När vi lastat allt ombord och ätet lite lunch inser vi att vi fortfarande har gott om tid. Då bestämmer vi oss att köra lite omvägar norrut och passa på att besöka några gamla städer på vägen. VI börjar med att köra in bland bergen innanför Gaeta till Itri. Itri är en gammal stad på en hög klippa längs den gamla vägen Via Appia (som bygders 312 f Kr) mellan Rom och Neapel. Borgen på toppen byggdes 100 f Kr och staden har sett många krig och slag, senast under andra världskriget då stora delar förstördes.

Ett fascinerande nätverk av smala ringlande gränder sträcker sig mellan husen på klippan. Svårt att fotografera på bredden. Från Itri kör vi ned en ringlande väg till kusten strax norr om Gaeta. Där ligger den fina staden Sperlonga på sin klippa. Här hade Kejsare Tiberius sin villa och staden är kanske mest känd för de romerska skulpturer som upptäcktes på 1950 talet i en grotta under staden. De ska vi titta på en annan gång.

Vi nöjde oss med en kortare promenad bland gränderna och en kaffe innan det var dags för två timmar i bilen till Fiumicino där vi låg i somras. Där åt vi middag innan vi till slut kunde plocka upp två trötta flygresenärer och köra till båten.

Nu har vi haft en dryg vecka med riktigt dåligt väder. Mycket vind och en del inbäring i hamnen. En natt när vi hade hög sydlig dyning var det riktigt obehagligt. VI fick flyta ut en bit från kajen för att hindra båden från att slå i. Dyningen som kom in skapade ett sug som drog oss en meter fram och tillbaka samtidigt som vi med jämna mellanrum kolliderade med grannbåtarna. Gummidämpare på förtöjningslinorna och våra stora uppblåsbara extrafendra kom väl till pass.

Vi klarade oss utan värre bekymmer än en natt med dålig sömn och några tråkiga dagar i regn. Inget ting jämfört med förödelsen på andra ställen längs kusten där många båtar skadats eller sjunkit. Nu verkar det vara över och vi ser fram emot stabilare och soligt väder.

Sedan vi kom till Gaeta har vi försökt ta en liten tur var eftermiddag för att upptäcka staden. I dag var det söndag och dags för en lite längre tur. VI packade lunch i ryggsäcken och gav oss iväg genom staden mot stranden på västsidan. Söder om stranden ligger en ca 175m hög kulle med en fyr och ett gammalt romerskt mausoleum på toppen. Kullen skiljer också gamla Gaeta från nya (där vi ligger).

En bit upp på kullen får vi fin utsikt över stranden. Nu är det ganska öde men på sommaren vimlar det av folk och hela stranden är täckt med solstolar och parasoll. Stora delar av kullen är naturskyddsområde och vi följer en slingrande stig genom skogen mot toppen. Tyvärr hade museet i mausoleet stängt en kvart innan vi kom upp så vi går ned en liten bit och äter lunch med denna fina utsikt över nya Gaeta, bergen och hamnen. Vi ligger på andra sidan piren mitt emot aktern på den stora blå motorbåten.

Vi vandrar sedan vidare söderut och kommer efter ett tag ned mot gamla Gaeta med sina gamla fästningar och vindlande gränder. Där får vi en välförtjänt öl på kajen innan vi går sista biten tillbaka till båten.

I år har vi seglat ca 2 300 sjömil. Första delen från Lagos i Portugal (röd linje) gick i stort österut till Fiumicino utanför Rom. Vi seglade strax under 1 500 sjömil från slutat av mars till slutet av juli.

Andra delen (grön linje) blev en segling i Tyrrenska sjön. Från Rom ned till Syrakusa och sedan upp till Gaeta där vi nu ligger för vintern. Vi seglade drygt 800 sjömil från början av september till mitten av oktober.

I går funderade vi lite på vart vi vill gå. I förgår fick vi gå förbi en intressant hamn och nästa hamn på listan är Amalfi men även den är öppen för sydlig dyning. Den är dessutom väldigt dyr, liksom flera andra alternativa hamnar. Beslutat blir därför att, liksom på nedvägen, hoppa över de dyra hamnarna kring Neapel med en nattsegling. Vi tänker att vi kan hyra bil för mindre pengar än hamnavgifterna och köra ned dit senare i höst.

Efter att ha ätit lunch och plockat ordning lämnar vi Agropoli strax efter två. Vi har svag vind från nord men fint väder och lugnt hav så vi bestämmer oss för att segla. Vi ska gå ca 80 sjömil och har god tid på oss. Vi kryssar i en och en halv timme och under tiden vrider den lätta vinden sakta 60 grader fram och tillbaka. Det utnyttjar vi så att vi i alla fall kommer fyra sjömil närmare målet innan vinden dör.

Motorn kommer till heders och i utdöende vind och ökande dyning kör vi nordväst ut mot sundet innanför Capri. Mörkret har lagt sig när vi passerar innanför Capri. Inte lika mycket båtar denna gång, men vi hjälps åt att hålla koll på dem innan Eva går och lägger sig. Håkan kan sedan segla i ganska svaga vindar över Neapelbukten. Stundtals fin sträckbog med Code 0 under fyra timmar.

Nästa sund vi ska passera ligger innanför Ischia och Procida och dit kommer vi vid tretiden. I lä under fastlandet försvinner vinden men den kommer tillbaka igen då vi passerat sundet efter en halvtimmes motorgång. Nu lite mer emot så det blir sträckbog med krysstället. Håkan går och lägger sig och Eva får tilltagande vind som vrider med lite och seglar sedan resten av natten med god fart norrut.

Det går så bra att vi är lite för tidiga när vi närmar oss Gaeta som ska bli vår vinterhamn. Vi rullar in lite segel och slörar med maklig fart vidare medan vi äter frukost. Vid halv nio har vi kommit nära och ringer marinakontoret för att höra om vi kan få komma in, och det kan vi. Vi får sedan vänta en stund medan de fixar till vår plats innan vi kan förtöja vid halv tio tiden. Staden verkar just så fin som vi hoppats och hamnen är väldigt trevlig med en familjär stämning.