I går var vi på söndagspromenad längs viken. Det såg lite lurigt ut med tunga regnmoln inöver land men vi klarade oss och solen sken med jämna mellanrum. Porto Colom har klarat sig ganska bra från turismen. Här är inte hela kajen fylld med restaurager utan mycket av det gamla samhällets karaktär verkar vara kvar.

På många ställen finns bårhus/förråd under kajen och de flesta hus verkar vara bebodda av året runt boende. Enda nackdelen var att vi gav oss av utan vatten och vi fick gå ganska långt innan vi hittade ett matställe. Det kändes längre men det var bara två km längs en fin promenadväg till badstranden på andra sidan viken. Väl där fick vi öl och en enklare lunch och kunde mätta och nöjda gå tillbaka till båten.

I dag har vi turistat i Palma. Vi tog bussen klockan nio på morgonen. Den lyckades få resan på ca 6 mil att vara i över två timmar genom att köra in på smala gator i samhällen längs vägen. Väl i Palma var det dags för fika och sedan promenad i gamla stan med sina smala gränder och gamla fina hus. Vi är inte riktigt vana vid trängseln och stöket i en större stad men det är kul som omväxling.

Ett besök i den imponerande katedralen blev det naturligtvis. Det är en imponerande byggnad, påbörjad på 1300-talet och färdig 1601. 1851 förstördes en del av en jordbävning och katedralen fick en hel del neo-gotiska drag. Sedan var dags för sen lunch och promenad till den underjordiska busstationen för hemfärd. Bussen hem funkade bra och väl på båten kunde vi trötta och nöjda konstatera att vi sammantaget gått över en mil under dagen. Vi hade också lyckats tima in vår utflykt så att vi var borta från båten medan det blåste friska vindar i viken.

Vi lämnar Mahon i gryningen och när solen går upp ur havet går vi ur fjorden. Vi kan segla en bit i NV vind ner mot udden men när vi lämnar Menorca så dör vinden. Det blir motorgång och senare motorsegling i svaga sydvindar. Prognosen är tilltagande vindar mellan syd och sydväst så vi håller upp ca 20 grader för att få lite bättre höjd när vinden kommer. Och ja! Autopiloten funkar, men inte alls så bra som innan.

Det börjar bli höst nu. Inför ovädret häromdagen tog vi ned soltaket och satte upp vårt sittbrunnstält. I natt var det kallt, tur att vi nu stoppat täcken i påslakanen. I morse var det 13 grader och ordentligt med dagg på däck. Men solen skiner och på dagen är det fortfarande sommarvärme.

Efter lunch kommer vinden och med hemskotade segel kan vi hålla upp mot Mallorca. Efter några timmar pekar vi mitt emellan två hamnar. Då det börjar bli eftermiddag väljer vi att falla av lite och seglar med god fart till Porto Cristo dit vi kommer strax före sex. En fin liten hamn men lite gungig. Vi går en kortare promenad innan middag.

Till frukost i morse blev det nybakat bröd. Efter lite funderande bestämmer vi oss för att segla en bit söderut längs kusten. När vi lämnar hamnen vid halv elva är det mycket lugnt så vi passar på att kalibrera om vår autopilot. Det går till så att man på fritt vatten startar ett program som svänger runt båten en stund för att se hur den reagerar på olika roderutslag och sedan sätter parametrarna till autopiloten.

Efter omkalibreringen och sedan återställning av våra manuellt inställda parametrar, verkar den fungera som vanligt. Nu har vi ganska lätta vindar när vi seglar ned längs kusten i halvvind och solsken så vi får se vad som händer under lite tuffare förhållanden. Kryss med inställd vindvinkel i oregelbunden sjö brukar vara svårast. Efter några timmars segling går vi in i Porto Colom, en stor naturlig hamn med massa bojar, marina och en kommunal hamn. Vi väljer den kommunala Port IB där vi kan ligga bra för 250 kr/natt inklusive el och vatten. Ibland har deras duschar och toaletter lämnat en hel del att önska men här är det nytt och fräscht.

Vi lämnar Marsala i gryning. När vi kommer ut ur hamnen får vi en fin NNO och seglen rullas ut. Sedan har vi fin segling med bra fart och mestadels med Code 0, fram till tretiden då vinden dör. Tråkigt men nödvändigt att köra för att komma vidare men vid midnatt kan vi rulla ut igen och segla fram till gryningen. Hela förmiddagen körde vi sedan mot en västlig vind på 3-4 m/s. Den var lite för lite för att segla i med den ganska krabba sjö som var.

Vid tvåtiden får vi lugnare hav och tillräckligt med vind från SV för att göra bra fart åt rätt håll. Efter några timmar vrider vinden sakta emot så det som började med en sträckbog blev kryss. Vinden fortsätter att vrida medan vi seglar upp mot Sardiniens sydkust. Där får vi mobilnät och kan ladda ned färska väderprognoser för den fortsatta seglingen och lägga ut en blänkare på bloggen.

Vi fiskade hela dagen och till slut lyckas vi fånga årets första fisk. En fin liten tonfisk, lagom till middag för två. Efter att ha fileat fångsten och lagt den i kylen slår vi och seglar ut från land i skymningen. Vinden vrider sakta på nord och vid midnatt kan vi återigen hålla vår kurs. Vinden står kvar under natten tvärt emot vad de färska prognoserna förutspått och vi kan sträcka med god fart mot målet.

Det märks att det börjar bli höst nu. Mörkret kommer tidigt och temperaturen sjunker under natten. Visserligen ligger den fortfarande en bit över 20 grader men för oss som är vana vid tio grader varmare känns det kallt. Och rått blir det också när man sitter i sittbrunnen under nattvakterna.

Söndagen blir en härlig, solig dag men utan vind. Vi får köra från sex på morgonen till strax efter solnedgången Vi stannar motorn vid ett tiden och tar oss ett bad mitt på havet. Otroligt klart och fint vatten och 2 800 m djupt. Vi duschar också i varmt vatten. Nu när vi kör motor längre tider har vi i princip obegränsad möjlighet att göra vatten, även det varma som värms av motorn.

Med ett spegelblankt hav ser man mer av livet. Vi har vid flera tillfällen sett fiskar jag i vattenytan. Vi gissar på tonfisk men det är svårt att se. Delfiner passerar oss flera gånger under dagen men inga vill stanna och leka framför fören. Vi steker den egenfångade tonfisken till middag och äter vid ett dukat sittbrunnsbord.

Under eftermiddagen fick vi problem med våra instrument. Det ledde till att autopiloten inte längre funkade som den ska. Vi provar med att kalibrera om den (det hjälpte sist detta hände, på Hanöbukten för fyra år sedan) men inte denna gång. Det blir till att handstyra hela vägen till Mahon. Ganska tröttande när vi seglar men OK när vi kör motor eftersom det då funkar att låsa ratten.

På förmiddagen närmar vi oss inloppet till den djupa fjorden som Mahon ligger i. I inloppet är det gott om gamla fort och befästningsverk som i forna tider försvarat flottbasen. Då vi kört ganska mycket går vi in och tankar fullt igen innan vi förtöjer i Marina Menorca längst in i fjorden. Då har vi gått 411 sjömil på knappt tre och ett halvt dygn. Här stannar vi förmodligen tills på fredag.

Nu har vi seglat i snart ett och ett halvt dygn. Ja, seglat och seglat, det har nog varit nästan lika mycket motorgång som segling men det viste vi ju. Det började bra med slack i seglen och god gång fram till em fikat. Sedan motorgång till midnatt då vi kunde rulla ut igen och segla till soluppgången. Hela förmiddagen har vi sedan kört mot en västlig vind på 3-4 m/s. Den var precis så där under gränsen till vad vi kan segla i med den ganska krabba sjö som var.

Men sedan tvåtiden har vi lugnare hav och tillräckligt med vind från SV som nu gått på väst så det som började med en sträckbog är nu kryss så förr eller senare får vi nog slå. Om inte vinden dör igen… Vi lyckades för en stund sedan fånga årets första fisk. En fin liten tonfisk, lagom till middag för två

Allt har gått bra hitintills och vi fortsätter direkt mot Menorca. Vi hoppas vara där måndag kväll eller senast tisdag morgon. Det ligger ett litet lågtryck ute på Biscaya som snart kommer in över Frankrike. Vi har lite olika prognoser på vart det tar vägen när det kommer till Medelhavet. Eventuellt blir det kulingvindar i mitten av nästa vecka. Då har vi kommit i hamn men det kan komma att påverka vart vi seglar på Menorca och därmed också när vi kommer fram.

I går var vi i Marsala och drack en sista kopp Italienskt kaffe. Vi har också handlat Gorgonzola och Parmaskinka. Sjökojen är förberedd i akterhytten liksom middagsmat för flera dagar och en stor hög med pannkakor. Vi är med andra ord klara för en längre segling västerut över medelhavet. Några extrastag eller stormsegel har vi inte riggat då vi väntar lätta vindar. I stället är Code 0 satt och soltaket uppe.

Vi lämnar nu i soluppgången Marsala med kurs mot Menorca, drygt 400 sjömil bort. Med vår åplanerade kurs kommer vi att passera strax söder om Sardinien och möjligen kommer vi då att dyka upp på Marine Trafic om ett drygt dygn, annars kanske ni inte ser oss förrän på måndag kväll eller under tisdagen.

Väderprognosen säger lätta vindar. Det kan innebära långsam segling eller lite snabbare motorgång. De fina dygnsdistanser vi haft de senaste seglingarna kan vi nog inte förvänta oss denna gång. Förhoppningsvis får vi i stället ett lugnt hav så vi kan äta vid dukat bord och sova gott.

På torsdag förmiddag provianterar vi och lämnar sedan Valletta efter elvakaffet. Vi får en fin sträckbog upp längs Maltas NO kust och till odelad glädje seglar vi fortare än de tre 50-fortare som är vårt sällskap. Vi kryssar ut i sundet mellan Maltas nordudde och den lilla ön Comina.

Vid Cominas västra kust ligger den berömda Blå lagunen. Den är så berömd att den är fullständigt förstörd av alla båtar, inklusive flera ”diskotekbåtar” som ligger där och för oväsen till långt fram på natten. Det är inte för första gången i Medelhavet som vi träffat på en fin naturupplevelse som blivit totalt förstörda av turism.

Vi seglar lite längre österut längs nordkusten på ön till den lite lugnare viken San Niclow där vi droppar ankaret på en fin sandfläck. Botten är väldigt varierande så det gäller att hitta rätt. Det är inga problem för det är bara sex meter djupt med kristallklart vatten och Eva har blivit en baddare på att sikta med ankaret. Här ligger vi nu med utsikt mot Gozo, den andra stora ön i ögruppen, en halv sjömil norr om oss.

I går efter frukost går vi vidare. Det är inte mycket vind så vi kör västerut längs Gozos mäktiga sandstensklippor. När vi passerat ön kommer en svag NO och så vi rullar ut stor och Code 0 och börjar vår segling mot Siciliens västkust. Vi får fin segling i en vind som sakta vrider medsols. Vi har hört åska på avstånd och vid tvåtiden får vi en regnskur (de var länge sedan…) och under ett par timmar droppar det lite lätt nu och då. Som tur är utan åska, den gick förmodligen över Sicilien.

Efter regnet lite friskare vind och läns med spirad fock. I princip seglar vi sedan med den segelföringen fram till Marsala. Vinden varierar lite i riktning och mellan 5 och 10 m/s i styrka. Framåt kvällen tar vi rev i storen. Det är i och för sig kul att segla åtta knop men det blir lite vilt när man ska sova och vi vet ju inte riktigt hur det blir med vindstyrkan under natten. Så småningom blir det också rev i focken men då mest för att kunna hålla lite högre med den spirad.

I morse vid niotiden la vi till i Marsala. Då hade vi seglat 145 sjömil med en medelfart på nästan sex knop. Det var skönt att komma in i tid för vinden har ökat under dagen och vi kan förvänta oss upp till 20 m/s när det blir som värst i natt eller i morgon. Vi funderade på att segla vidare direkt till Sardinien men när vi såg prognosen blev beslutet lätt. Nu får vi se när vädret tillåter oss att fortsätta.

Då kontoret inte öppnade förrän vid nio kunde vi sova en stund i går morse innan vi gick upp och betalade för våra nätter här. Sedan plockar vi undan efter seglingen och sköljer av allt salt från båten.

Efter lunch tar vi bussen in till Valletta gamla stad där vi går omkring under eftermiddagen. Efter middag kommer så vännerna från Goodvibes på besök. Det blir ett kärt återseende och en mycket trevlig kväll. Trotts att vi inte sovit så mycket de sista tre dygnen känner vi oss förvånansvärt pigga.

I dag har det varit tvätt- och fixardag. Tre maskiner i snabb följd fyllde sedan hela båten med tvätt på tork. Vår rull-lina till förstaget hade skavt av och det sista har vi rullat med bara 2 mm dynema. Det blir ett pill att försöka komma åt att byta då rullen sitter under fördäck framför ankarspelet. Man når precis fram med vänster hand, Tyvärr har inte Seldens konstruerat för detta men med hjälp av lite liner kan man få det mothåll som behövs för att snäppa ihop trumman. Det blir en hel del pust och stön och ord som inte passar för barnbarnen, men nu är det gjort.

Vi hade ett ”plåtaktigt” ljud i aktern när sjön var som västs. Var det vätska som slog i en tank? Eller hade en tank börjat lossna? Efter lite sökande i ett annat trångt utrymme upptäckte vi att en plåt, som ska skydda vår isolationstransformator från vatten, hade lossnat och låg löst. Nu sitter den fast igen och vi får vänta till nästa gång med hög sjö för att kolla att det inte var något annat också.

Klockan han bli mycket innan vi var klara så den planerade eftermiddagsturen till gamla staden blev en kvällstur med middag.

Det blev en omväxlande översegling från Grekland till Malta. Början var ganska långsamt då den utlovade NO vinden vare sig blåste så starkt som det var sagt eller från rätt håll. Efter några timmar låg vi till och med på kryssbog med sydlig vind en stund men sedan blev det som utlovat. Nordan med upp till 12 m/s gav oss fin fart söderut. I flera timmar snittade vi 8 knop. Det blev såväl blött som mer rörelser i båten än vad man önskar sig när man ska sova – men fort gick det.

Vinden vrider sakta med och avtar framåt gryningen medan sjön består. Ut med mer segel för att hålla rimlig fart och stabilitet i rörelserna. Trotts att de första timmarna hade en medelfart på under fyra knop får vi ändå ett riktigt bra första dygn med över 150 sjömil och en snitthastighet totalt (inklusive de långsamma första) på strax under 6,5 knop. De snabbaste 24 timmarna snittar vi nästan sju knop!

Andra dagen blir lugnare. Solen skiner, lagom vind och fram på dagen har sjön lagt sig betydligt. På eftermiddagen är det inte mycket vind kvar så vi kör mellan sex och halv tio. Detta ger ett värdefullt tillskott i batterierna. När vi seglar natt i sjögång förbrukar vi 10 – 12 Ah och trotts att solcellerna fyller på under dagen så har vi efter 30 timmars seglande förbrukat 160 Ah netto. Då ska man komma ihåg att vi kokar kaffe och värmer vatten på elen utöver våra vinchar, datorer, instrument, kylskåp mm.

En stund efter solnedgången får vi svag vind från NV vilket gör att vi kan sträcka söderut i makligt tempo på ett ganska lugnt hav. Fullmånen lyser och det är ljust nog att se segel och annat mitt i natten. Vi sover båda gott under våra frivakter. I gryningen dör vinden och motorn kommer åter till heders. Denna gång i fem timmar. Då är batterierna fulladdade igen och vi startar watermakern. Det brukar vara ett säkert sätt att få vind och så blir det även denna gång.

Vi får vind från ost och kan slöra mot målet. Det blåser 2-3 m/s och vi gör runt tre knop med Code 0 och storsegel. Med den farten blir den relativa vinden i seglen en bra bit för om tvärs. Båten sköter sig själv och den som har vakt behöver inte göra mycket mer än att se sig omkring nu och då. De första två dagarna såg vi inte många båtar men nu har vi kommit ned i farlederna till Messinasundet och söder om Sicilien och ser en hel del yrkessjöfart, vi har till och med behövt väja för ett fartyg.

Dagen fortsätter med lugnt hav och makligt tempo. Vi kan konstatera att vi inte kommer att komma fram innan kvällen och tänker att då kan vi lika gärna sova en natt till på havet och spara marinaavgiften. Vi fortsätter på ett lugnt hav. Vi kan spela backgammon utan problem och äta middag på porslinstallrikar medan Sally seglar sig själv på kryssbogarna.

När skymningen sedan faller kommer en fin västvind och vi börjar göra fart. Trevligt, men inte vad vi behövde. Vi rullar in mer och mer segel och seglar sista biten för bara revad stor för att hålla nere farten. I gryningen har vi närmat oss Valletta och vid åtta (grekisk tid, 7 lokal tid) förtöjer vi i Msida marina. Då har vi seglat 350 sjömil på precis tre dygn.