Inblåsta

Nu har det gått två dagar sedan vi seglade sist. I går var det styv kuling och på förmiddagen regn. Så här såg det ut utanför piren på eftermiddagen.

Stundtals blåste det uppemot 20 m/s så vi höll oss i hamn och lyssnade på vindens tjut i riggen som inte avtog förrän på morgonkvisten

Passade på att fixa lite i går. Otroligt hur mycket som ryms på en akterkoj. Men, med allt upplyft i sittbrunnen kunde vi lägga om lite kablar för att minska spänningsdipparna till elektroniken när bogpropellern startas. Nu funkar det OK.

Idag började det också med regn så det blev en sen morgon och brunch. Vi är ju på väg söderut och det betyder segling utomskärs från och med nu. Det kändes inte så lockande att gå ut i massa gammal sjö så vi avvaktar tills i morgon. I stället lyckades vi hitta felet på vår radar som inte ville gå när vi testade härom dagen. Lös kabel i piedestalen fixades och nu funkar det som det ska – men det tog några timmar.

Prognosen för i morgon är solsken och medvind i lagom styrka. Håll tummarna!

 

Söderut

Det blev en trevlig kväll! Och inte allt för sen. Sedan somnade vi gott efter årets första riktiga segling.

Efter frukost i lugn och ro lämnade vi Marstrand vid niotiden. Strålande sol, nästan som en sommardag. Men, det var ett par saker som inte stämde. Inga löv på träden och ungefär samma temperatur i luften som i vattnet, dvs 7-8 grader. Även med medvind blir det kyligt. Också i dag frisk nordväst, mellan 6 och 10 m/s. Det blev bara focken i dag igen och det räckte. Vi vill gärna ha lite mindre vind när vi rullar ut storseglet för första gången om det skulle behövas justeras eller tas ned. Kanske nästa gång…

Vi seglade ned under Öckerö och Hönö och sedan snobbrännan och vidare till Donsö. En trevlig hamn där vi smög in så nära piren vi kunde. Lugnt vatten men vinden viner i riggen. Här tänkte vi gömma oss i morgon medan det regnar och blåser sydvästlig kuling.

Donsö är, liksom de andra öarna i södra skärgården, bilfri. Cyklar, mopeder och elbilar blir fortskaffningsmedlen. Eternit var ett populärt material i skärgården för ett halvt sekel sedan. Här lever det kvar så visst var det hållbart. Inte är det farligt heller så länge man inte pillar på det.

Mot ”hemmavatten”

I går låg vi kvar i Svanesund slappade, fixade och donade. Lite väl mycket vind för att det skulle vara roligt. Skönt att kunna varva ned lite och komma in i ”semestertempo”.

I dag fick vi frisk medvind, nordväst mellan 10 och 15 m/s. Hade tänkt ta lite bilder från mina gamla hemmavatten kring Marstrandsöarna men det var lite för vilt och blött.  Så här seglade vi i alla fall.

Kom till Marstrand vid ettiden och har haft besök av min farbror, Kent, som hade med sig en rulle sjökort för Medelhavet. Strax efter kom broder Göran och tog några öl. När jag skriver detta knackar Skottlandsvännerna Sanna och Håkan på däck, det blir säkert en trevlig kväll.

Äntligen på väg

I sydvästlig kuling och duggregn lämnade vi bryggan i kväll.  Det blev en intensiv sista dag. Mycket målinriktat handlade vi och  packade det sista. Ingen tid att titta på sådant vi inte viste vi behövde i dag. Det blev ett antal turer med bilen. Undrar vad vi glömt…

Jonas kom med bussen strax före sju och körde oss till båten. Nu har han bilen i Göteborg och vi kan bli hämtade när det blir dags för nästa helgs begivenheter.

Vi gick inte så lågt, ca sex sjömil. Men kyligt var det trotts vind och regnskydd under nya kapellet. Nu ligger vi bra, i stället för en stor öppen vik i lovart har vi Orusts höga berg där vi ligger väl skyddade mot kulingen i Svanesund och lyssnar på hur det viner i riggen.

Svårt att ta in att vi äntligen är på väg. Sedan vi kom hem från skidåkningen har över 200 punkter, stora som små, betats av under många och långa arbetsdagar. Segt blev det på slutet när allt tog mycket längre tid än vi hoppats på. Och vi är inte klara än. En hel del återstår att göra men det tar vi på goväders- och liggedagar framöver.

Mera handla

I dag var det ny inköpsrunda, denna gång på Torp. Huvudsyftet var alla specerier men det blev en del annat också. Inte viste jag att vi behövde nya kuddar men fint blev det.

Nu närmar vi oss avfärd. I bästa fall torsdag men styv kuling på fredag i nuvarande prognos kan göra att vi tänker om.

Stuva och ordna

Nu packar och stuvar vi för fullt. Mindre än 50 punkter kvar om man räknar det som måste och borde göras men så vitt vi vet färdigskruvat.

En hel del som ska handlas. I dag har vi varit på Biltema och köpt en del grejer vi inte viste vi behövde. (Vi var också på Viking och köpte sådant vi viste vi behövde). En sak som visade sig riktigt bra var en vakuumpackare. Tänkt för mat men vi körde alla våra lack- och färgburkar, penslar, plast mm i den.

Sedan la vi ned allt direkt i kölsvinet. Funkar det som vi tänkt så varar färgen längre och vi slipper rostfläckar och risk för läckage.

Vi får väl lossa skruvarna, lyfta durken och titta efter om några veckor.

Snart klart

Nu är det mesta på plats. Det brinner i den nya spisen.

Radarstolpen har varit nere och blivit utrustad med mer grejer. Snart är det nog så fullt det kan bli…

Batterier och watermaker fungerar, se andra tidigare inlägg.

Eva är klar med alla syjobb. Det har blivit såväl påsar, flaggor som skydd till de nya dynorna. En solig dag med bleke passade vi på att dra på seglen. Med årets nya storsegel har vi nu ett krysställ i DYS som vi hoppas ska segla med oss i många år framöver.

Medan Håkan nu håller på med de sista punkterna på listan har Eva börjat städa ur så att vi kan bära ombord allt som ska med. Just nu 29 punkter som måste fixas och ytterligare drygt 40 som bör göras innan vi sticket. Därutöver bokföring och arbete med att stänga ned huset inför resan. I bästa fall kommer vi iväg i början av nästa vecka. Vi får se hur det går med aprilvädret.

Watermaker

Nu dricker vi vårt eget vatten

Nu kan vi smaka vårt dricksvatten som tillverkas av havsvatten. Vår watermaker är i gång sedan några dagar och fyller tankarna med friskt, bakteriefritt vatten. Det smakar riktigt bra tack vare ett efterkonditioneringsfilter.

Det blev ganska många slangar och slangklämmor innan allt var sammankopplat.

 

Resan dit

Efter mycket funderande bestämde vi oss för att vi skulle installera en watermaker för att bli självförsörjande på bra vatten ombord. Vi hade läst om allt för många som bar ”köpevatten” i varje hamn. Det kändes också bra att kunna styra så att man kan duscha när man vill. Alternativets hade varit en extra vattentank, då vi i dag bara har 250 liter.

Vi valde DC 260 aggregat från Echo Marine ltd på Trinidad. Enkelt och robust med kapacitet att göra 50 l/timme. Genom samköp med fyra andra seglare fick vi ett bra pris.

 2017-03-08

Första delarna installerade. Med lite trixande fick alla 4 filtrena plats i samma utrymme. Det är inte många centimeter under men det går att skruva loss filterkopparna. Himla tur att vi höjde kojbotten. Högtryckspumpen ligger lite snett på bilden. Den ska installeras ordentligt i morgon.

 

Nya Litium batterier – och allt det förde med sig

Början april – Nu är det snart klart

Nu har batteriet varit igång ett tag och förhoppningsvis är allt anslutet. Lite arbete/programmering återstår med att justera in alla laddare så att de inte överladdar. Men det får vi ta under resans gång. Så här ser det ut med batteri och  plusfördelning.

Normalt ligger det en fastskruvad skiva över batteriet, det finns ingen anledning att vara där och pilla. Över fördelningen ligger sedan en plexiglasskiva som beröringsskydd. Huvudbrytaren (den stora röda) isolerar batteriet fullständigt, alla förbrukare, till och med alla spänningsmätningar, BMS och andra instrument bryts bort. Efter huvudbrytaren sitter en 500 A huvudsäkring.

För att skydda batteriet finns det ett batterierövervakningssystem (BMS). Det är nu tillslut färdigt. Det styr genom att stänga av såväl laddning som vissa förbrukare så att batteriet inte över- respektive underladdas. Det har också ett skydd som med en 500 A kontaktor bryter bort batteriet (sitter ovanför huvudsäkringen på bilden).

Många sladdar och burkar blir det även om kretskortet med intelligensen bara är 50*50 mm. Så här blev det när det installerats akter om minusfördelning och solcellsladdare.

Minusfördelningen är en likadan aluminiumskiva som plusfördelningen men monterad vertikalt. Många svarta kablar ansluts här.

Resan dit

Efter mycket funderande bestämde vi oss att byte de nu uttjänta AGM batterierna till Litiumbatterier.  I stället för de tidigare 8 blybatterierna har vi nu ett stort batteri bestående av fyra Winston WB-LYP400AHA LiFeYPO4 celler som seriekopplats. Dessa placeras under kojen i SB akterhytt. Målet är att öka effektiv kapacitet till det dubbla (ca 300 effektiva Ah, erfarenheter från andra båtar indikerar att den kommer att vara så hög i många år) samtidigt som vi sparar 100 kg och skapar utrymme för ny utrustning.

Så här såg det ut innan:

Här sitter sex av de åtta tidigare batterier. De två återstående finns under stolen vid navigationsbordet midskepps. Totalt väger dessa batterier ca 160 kg och har en nominell kapacitet 525 Ah. I praktiken har den varit från ca 250  Ah när de var nya till sista årets ca 100 Ah.

Här har vi lyft ur de gamla batterierna och lossat alla kablar.  Efter 18 år och 4 båtägare var det ett veritabelt skatbo. 220 V, 12 V och signalkablar om vart annat. Fungerande så länge man inte skulle rota i det. Men odokumenterat och svårtolkat.

Nu, i början av januari 2017 har vi rivit bort all 220 V. Vi lägger om den till barbodssidan medan 12 V och signal får vara kvar på styrbordsidan, mer om 220 i ett annat inlägg.

Litiumbatterierna tar ungefär samma plats som två tidigare blybatterier och väger 100 kg mindre. Här är de uppställda för att vi ska bygga en ganska tight låda runt dem som lamineras fast i skrovet för att få en säkrad installation som håller om båten rullar runt. De nya batterierna är något högre än blybatterierna så vi höjer kojboten med 5 cm så att de kan backas för att skapa ett bra utrymmer för en watermaker för om batterierna.

14 Januari

Nu är lådan i båten färdig för att lamineras fast och battericellerna hemma. I dag har vi börjat förbereda batteriet. Vi laddar cellerna en och en till samma laddningsgrad. I nästa steg ska de sedan laddas alla fyra parallellt för en så kallad toppbalansering. Mer om det senare.

Vi känner oss förflyttade 40 år tillbaka i tiden till labbarna på Chalmers när vi var 30 minut noterar hur cellen laddas. Det kommer nog att ta ett tag eftersom vi bara kan ladda med 20 A och cellen har 400 Ah kapacitet. Men vi har ju ingen aning om hur mycket laddade de är från fabrik så det är bäst att vara noggrann eftersom en överladdning förstör cellen och då ryker ca 6 000 kr plus att vi får vänta några veckor på en ny.

Vi hittade lite på nätet och fösökte sammanfatta det vi tyckte verkade vettigt i Funktionsbeskrivning_Top_Ballansering. Där har vi också beskrivit lite mer om hur vi gjorde med våra batterier.

18 Januari

Efter att i fyra dagar en och en ha laddat cellerna till samma laddningsnivå var det i dag dags att toppbalansera dem. Vi parallellkopplade alla fyra cellerna och körde sedan upp dem till 3,8 V där de fick ligga ca 10 minuter medan laddströmmen sakta sjönk. Sedan stängde vi av och väntade tills spänningen sjunk under 3.65 V. Då var det dags att ladda igen. Nu var inte laddströmmen så hög, men vi har, när cellerna är parallellkopplade,  ett batteri med 1 600 Ah kapacitet så det tar ett tag att ladda till mättnad. Lite osäkert vilken voltmeter som visar rätt, obelastat skiljer de ca 0,01 V så det spelar ingen roll.

Det viktiga är att låta cellerna jämna ut sig fullständigt, vilket kan ta tid. Så nu får de stå så här till de inte tar mer laddning.

27 januari

Det tog ungefär en vecka för cellerna att bli balanserade vid 3,65 V. Spänningen motsvarar 14,6 V i det färdiga batteriet och är högre än vad vi räknar med att ladda det till normalt. Eftersom litiumbatterier åldras fortare vid full laddning har vi nu börjat ladda ut cellerna. De kommer att bli stående någon månad innan de monteras och kopplas in i båten. Det krävdes lite funderande och hjälp från min farbror Kent att hitta på ett bra belastningsmotstånd för urladdningen.

Målsättningen var att kunna ladda ut med ca 50 A. För det skulle krävas att batterierna ”kortslöts” med en 10 m lång 2,5 mm2 kabel. Nu hade vi ingen sådan skräpkabel (man viste ju inte om den skulle bli för varm och förstöras) utan det blev en lite längre 1,5 mm2 kabel i stället. Den laddar ut med ca 13 A vilket är ett långsamt och försiktigt tempo. Effekten kyler vi bort genom att kabeln ligger på gräsmattan utanför fönstret.

2 februari

Det tog några dagar men nu är batteriet urladdat lagom mycket. Det får stå och vila en stund. Hytten är också klar så efter vi åkt skidor blir det dags att börja installera.

13 mars

Då är batteriet på plats med sin övervakning av de individuella cellerna. Vi har också kopplat kablar till alla celler så att vi bekvämt kan mäta spänningen utan att behöva lyfta undan grejer och skruva bort lock. Pluss-fördelningen med huvudbrytare, 500 A huvudsäkring och kontaktor som skyddar batteriet är på plats. För att skydda oss lite har vi lagt pluss och minus på var sin sida skottet, överst i bild ser vi minusfördelningen som ansluts via ett mätmotstånd till batterimätaren. Det var ett tufft jobb att få till 95 mm2 kablarna från batteriet. Nu är det ”bara” att koppla in alla laddare och förbrukare.

Svetsat och klart

I dag var Bosse uppe och fixade de sista rostfria detaljerna. Han har tillverkat diverse special under vintern. Skönt med kompisar som seglar själva och vet hur det funkar. Det blir bättre grejer då. Vi fick svetsa en del på plats. Badstegen fick ett extra nedfällbart steg för att nå djupare under vattnet. Skönt när man börjar bli gammal och stel men också bra om man skulle behöva klättra upp med kläder på. Här ser vi Bosse peka på sitt peke.

Peket gjorde han förra året. I dag blev det lite förstärkningar. I huvudsak för att stå emot ankarvinschen utan att böja staget men också för att bättre stödja teaken.

I denna blog skriver vi lite nu och då om båten och våra seglatser.